Kraftigt höjda strömmingskvoter i Östersjön – trots forskarnas varningar

Kvoterna för sill och strömming i centrala Östersjön höjs med 108 procent nästa år. I Bottniska viken och i Rigabukten höjs kvoterna med 21 respektive 10 procent.

Sveriges linje inför de slutliga förhandlingarna i ministerrådet var enligt landsbygdsminister Peter Kullgren att kvoterna i stället borde sänkas.

Nu får han kritik för bristande framgång.

– Det är bara att konstatera att Kullgren har misslyckats fullständigt. Han talade högt om att få minskade kvoter, och det var hans mandat från EU-nämnden. Och så blir det i stället en 108-procentig ökning. Det är väldigt anmärkningsvärt att Sverige ställer sig bakom det här beslutet, säger Isabella Lövin (MP), ledamot i Europaparlamentets fiskeriutskott.

Peter Kullgren svarar att kvoterna skulle ha blivit ännu högre om Sverige hade ställt hårdare krav för en sänkning. Besluten fattas med kvalificerad majoritet och den som intar en extrem position riskerar att hamna vid sidan av och kan inte påverka alls, menar han.

– Det är klart att jag är besviken, men vi drog det absolut så långt vi kunde och vågade. Vår bedömning är att om vi hade skjutit ut oss ur förhandlingarna så hade kvoterna blivit minst 15 000 ton högre, säger Peter Kullgren.

Isabella Lövin köper inte förklaringen.

– Jag kan konstatera att Peter Kullgren som minister har varit väldigt aktiv i frågor som att försöka stoppa naturrestaureringslagen och att vi ska få skjuta mer varg, säl och skarv. Han vet hur man driver politik på EU-nivå. Men när det gäller strömmingen och torsken har vi inte sett en bråkdel av den energin. Vi förväntar oss att Sveriges regering tar fiskfrågan på lika stort allvar. Det handlar om att vi ska kunna ha ett levande hav, säger Isabella Lövin.

En sidofråga som Peter Kullgren drev under mötet var just att kräva sänkt skydd för skarv och slopat förbud för handel med sälprodukter. Syftet är att få ned bestånden av dessa predatorer som livnär sig på fisk i Östersjön.

– Vi fick brett stöd bland medlemsstaterna. Exempelvis Frankrike gav sitt stöd för att kommissionen ska titta närmare på detta och jag hoppas det ger effekt framöver, säger Peter Kullgren.

Isabella Lövin är kritisk.

– Om vi tittar tillbaka i historien 100–150 år så hade vi fler sälar, betydligt mer fisk och många fler småskaliga fiskare som fiskade skonsamt och selektivt. Nu har vi enorma industritrålare som tömmer Östersjön på 100 000-tals ton strömming. Vi kan inte blanda bort korten och säga att det är rovdjuren i ekosystemet som är problemet, säger Isabella Lövin.

Bestånden av sill och strömming i centrala Östersjön har legat nära och tidvis under den nivå där bestånden riskerar att kollapsa sedan 1990, enligt Internationella havsforskningsrådet ICES.

Under 2024 har det synts tecken på en viss uppgång. Men forskarna i ICES påpekar att bedömningarna bygger på optimistiska uppskattningar av tillväxten, och att risken för att beståndet fortsatt ligger på en för låg nivå de närmaste åren är 55 procent – även utan något fiske alls.

– Om man ser till havsmiljön borde man vara försiktigare och låta fisken återhämta sig mer. Då kan man också få större kvoter i framtiden. Nu vill man plocka ut räntan direkt. Det blir mycket kortsiktigt, säger Joakim Hjelm, forskare vid SLU Aqua.

Läs mer:

Fisket kan öka i Bottniska viken – trots akut brist på stora strömmingar

Regeringen vill se sänkta fiskekvoter för Östersjön

Kontroversiellt EU-förslag om fiske slängs i papperskorgen