Om Kanada ger efter för Trumps krav i tullkriget skulle det ”utarma de kanadensiska nyckelindustrierna och inskränka landets självständighet”, menar premiärministern Mark Carney. Och han har folket med sig, skriver AP.
– Carney och Kanada har blivit en symbol för motståndet mot Trump. Och han kommer att vilja statuera ett exempel, och alla andra kommer att förstå att de måste distansera sig ännu mer från USA, säger historikern Robert Bothwell till AP.
Kanada deklarerade redan när Trump påbörjade sin tullpolitik 2025 att man kör ”elbows up” i politiken, och svarar med samma mynt.
– Det är ju väldigt tydligt att frågan är principiell för kanadensarna, att även om det här är en ekonomisk kostnad så är man villig att att gå vidare med åtgärderna, säger Felinda Livgård, ämnesråd på Kommerskollegium.
På tisdagen svarade alltså Kanada som man tidigare sagt på USA:s tullar med egna tullar på 15-50 procent på en mängd amerikanska importvaror, ”dollar för dollar” enligt Carney. Tullarna berör importvaror för 20 miljarder dollar, omkring 6 procent av den amerikanska exporten till Kanada, som förra året låg på drygt 330 miljarder dollar.
Trump har inför Kanadas svar ökat trycket på Carney, genom att utmåla honom som en svag ledare och hota med ”konsekvenser värre än något som någonsin hänt en kanadensisk politiker”. Han bytte också namn på Lake Ontario till Lake America, något som det skämtas om i Kanada, och envisas med att kalla landet för ”USA:s 51:a delstat”.
På måndagen lade Trump ut ett inlägg riktat mot den kanadensiska flygplanstillverkaren Bombardier, med budskapet ”Ingen mer försäljning av Bombardier i USA!” – om inte produktionen flyttas till USA.
Från en kanadensisk handelsorganisation kom svaret att Bombardier köper jetmotorer från amerikanska GE och Honeywell, och har 3 000 amerikaner anställda.
Carney blev ett rött skynke för Trump i januari på ekonomitoppmötet i Davos, då kanadensaren varnade för att supermakterna använder ekonomin för att utpressa mindre länder. Talet etablerade honom som ledare för länderna som försöker stå emot Trumps tullpolitik.
Trump svarade dagen därpå med att Kanada ”bara lever tack vare USA” och ”Mark, kom ihåg det nästa gång du uttalar dig”.
Nästa vecka kommer Carney att hålla tal i EU-parlamentet, vilket på nytt ger honom en internationell scen.
– Opinionen i Kanada står bakom Carneys regering, och omvärlden följer det som händer. Om Kanadas trotsiga hållning lyckas, kan det bli en modell för att motstå Trumpadministrationens handelspolitik, säger statsvetaren Daniel Béland till AP.
Felinda Livgård menar dock att detta är långt ifrån säkert.
– Precis som vi sett i statistiken att det är amerikanerna som står för de amerikanska tullarna, så kommer ju kanadensarna att få stå för de tullar de har infört på import från USA. Det är inte riksfritt att införa tullar som motåtgärder, det är ju något som man ska göra väldigt varsamt och det krävs ordentliga avvägningar. Så jag tror inte det är så att det här kommer leda till att fler länder sveps med i det, säger hon.
Hon tycker att det är en sorglig utveckling, Kanada och USA är varandras allra viktigaste handelspartners och handelskonflikten påverkar många företag som tidigare dragit nytta av tydliga regler och frihandelsavtalet mellan USA, Kanada och Mexiko. För EU och Sverige får inte konflikten några direkta följdverkningar, men europeiska företag som verkar på den nordamerikanska marknaden kan påverkas.
Bakgrund.Trumps handelskrig mot Kanada
● USA, Kanada och Mexiko har haft ett frihandelsavtal som förhandlades fram av Trump under dennes första presidentperiod
● USA meddelade 2025 i samband med att Trump drog igång sin tullpolitik att man inte ville förlänga frihandelsavtalet, och slog till med tullar på bland annat stål och bilar, men backade sedan i omgångar. Kanada svarade med egna tullar.
● I de nya förhandlingarna om ett frihandelsavtal hösten 2026 kom USA med långtgående krav på Kanada, till exempel begränsningar av användandet av det franska språket och att ingå frihandelsavtal med andra länder. Trump motiverade redan från början tullarna med krav på att Kanada ”skulle stoppa illegal invandring och fentanylsmuggling”. Trump försökte pressa Kanada till eftergifter genom att lägga tullar på förhandlingsbordet. Kanada lämnade förhandlingarna och lovade att svara med egna tullar.
● USA verkställde den 22 augusti tullar på 50 procent mot Kanada. Från amerikansk sida hävdas det officiellt att tullarna är ett svar på de motåtgärder som Kanada vidtog mot USA:s tullar under 2025.
● Kanada svarade på tisdagen med tullar på 600 amerikanska varor.
● Enligt Trump ”kan Kanada bli USA:s 51:a delstat om man inte har råd med tullarna” något som tolkas som ekonomisk utpressning.
