Efter en grundlagsändring i fjol är även journalister förbjudna att fota skyddsobjekt enligt skyddslagen. Första domen kom i oktober i år, då en dokumentärfilmare som filmat polishuset i Solna dömdes till dagsböter.
Nu kräver Journalistförbundet och Tidningsutgivarna (TU) att regeringen utreder hur skyddslagen kan ändras.
I en hemställan till justitieminister Gunnar Strömmer (M) och kulturminister Parisa Liljestrand (M) skriver man att man förstår syftet bakom lagen, men att den i sin nuvarande form begränsar journalisters möjlighet att utföra sitt uppdrag som nyhetsförmedlare, och allmänhetens möjlighet att få information.
Man konstaterar också att allt fler byggnader och områden i samhället är klassade som skyddsobjekt:
”Sådana byggnader och anläggningar är ofta centralt belägna och en naturlig del av stadsbilden. För massmedier och journalister som ska dokumentera såväl stora som små händelser som äger rum innebär detta ett hinder för att kunna återge verkligheten. Går det att fotografera en trafikolycka på gatan utanför polishuset om fasaden kommer med på bilden?”
Journalistförbundet och TU skriver vidare att man står till förfogande om regeringen inleder ett arbete med att ändra lagen.
DN har sökt Gunnar Strömmer.
Fakta.Skyddsobjekt
● Samhällsviktig verksamhet med förstärkt skydd. Vilka byggnader, anläggningar och områden som blir skyddsobjekt regleras av skyddslagen.
● Obehöriga har som regel inte tillträde till skyddsobjekt. Genom ett särskilt beslut kan tillträdesförbudet förenas med ett avbildningsförbud.
● Några kända skyddsobjekt är tv-huset i Stockholm, de kungliga slotten och statsministerns bostad. Byggnader kopplade till polis, energiförsörjning och försvaret är ofta skyddsobjekt.
● Sedan den 1 januari 2023 innebär nya bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att avbildning av skyddsobjekt är straffbelagt även om avbildningen sker i publicistiskt syfte.
