”Med hänvisning till president Vladimir Putins vägran att avsluta detta meningslösa krig, inför finansdepartementet sanktioner mot Rysslands två största oljebolag”, säger finansminister Scott Bessent i pressmeddelandet om sanktionerna mot bolagen ”som finansierar Kremls krigsmaskin”. Han flaggar också för ytterligare åtgärder om det skulle behövas för att få slut på kriget.

Martin Kragh, biträdande chef för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, påpekar att det är svårt att säga något exakt om vilka följderna blir av det amerikanska beskedet. Företag och stater som hamnar under kraftiga sanktioner hittar ofta sätt att kringgå dem åtminstone delvis, som exempelvis just Ryssland med sin så kallade skuggflotta.

– Men det är klart att det kommer att kännas, Rosneft är Rysslands viktigaste oljebolag. Att det klarat sig undan sanktioner så länge är en rädsla i både EU och USA för att det skulle kunna ha så stor global påverkan på oljepriset, säger Martin Kragh.

Rosneft har en kontroversiell bakgrund då det grundar sig i tillgångar som staten konfiskerade från Yukos, ex-oligarken och Putin-kritikern Michail Chodorkovskijs oljeimperium för över tjugo år sedan. Bolagsjätten står för cirka 40 procent av den ryska oljeproduktionen och tillsammans med Lukoil exporterar man över 3 miljoner fat dagligen.

– Det finns också en massa internationella dotterbolag och logistikkedjor som säkerligen också kommer att påverkas. Vi kommer alltså definitivt se en effekt på Rysslands oljeintäkter och Rosnefts balansräkning, men exakt hur stor den blir kanske ingen kan säga i dag, säger Martin Kragh.

Från ryskt håll reagerar man delvis med bestörtning över Donald Trumps besked. Expresidenten Dmitrij Medvedev, nu vicechef för Rysslands nationella säkerhetsråd, liknar det vid en krigshandling: ”Den pratglada ’fredsmäklaren’ är nu på krigsstigen mot Ryssland” skriver han på Telegram där han också slår fast att USA härmed är i linje med ”galna Europa”.

Rysk olja står bara för några procent av USA:s import och vad gäller naturgas är det ännu mindre, men sanktionerna kommer framför allt att kännas globalt, enligt Martin Kragh. De största importörerna är Kina och Indien, och från Indien har man signalerat att man ska se över sitt beroende av Ryssland.

Källor inom den indiska raffinaderibranschen säger till Reuters på torsdagen att man är redo att kraftigt minska sin import av rysk olja för att följa de nya amerikanska sanktionerna. Det skulle kunna underlätta för Indien att ingå ett gynnsamt handelsavtal med USA och slippa de aviserade straffavgifterna på 50 procent av landets amerikanska export.

– De stora köparna av rysk olja och gas är inte immuna mot de här sanktionshoten. På den sidan oroar man sig just för vilken extraterritoriell räckvidd det amerikanska beslutet har, det vill säga hur hårt man drabbas som tredjepart, säger Martin Kragh.

Han förtydligar att en övervägande del av den globala oljehandeln sker i dollar, en handel som Rosneft och Lukoil nu stängs ute från. Med tanke på hur stora och komplexa bolagsstrukturerna är innebär det enormt stora risker för köpare som måste säkerställa att inte ett enda öre sker i en dollartransaktion.

– Det är det som gör de amerikanska sanktionerna så potenta. Traditionellt har sådana här beslut koordinerats med EU, Kanada och andra allierade, men det har varit lite si och så med det under Donald Trumps presidentskap. Det här verkar vara unilateralt, men det skulle inte förvåna mig om europeiska länder följer efter, säger Martin Kragh.

Samordnat eller inte meddelade hur som helst EU på torsdagen att man enats om ytterligare ett sanktionspaket mot Ryssland, det 19:e sedan landet inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Huvudnumret i det nya paketet är ett totalt importförbud av rysk flytande naturgas från den 1 januari 2027.

Share.
Exit mobile version