Efter tillslag i Mexiko och Turkiet sitter nu två av tre av Sveriges tyngsta gängledare frihetsberövade. Den tredje, Foxtrotledaren Rawa Majid, bedöms sedan en tid tillbaka befinna sig i Iran under regimens beskydd. Svensk polis har inte ändrat uppfattning efter krigsutbrottet.
– Det är den senaste bilden vi har. Den är rörlig hela tiden, inte minst med tanke på utvecklingen där nere nu, säger Mats Berggren, tillförordnad biträdande chef för den nationella operativa avdelningen.
Det turbulenta läget i Iran efter Israels och USA:s attacker gör det samtidigt svårt att bilda sig en uppfattning om situationen på marken, enligt Berggren.
– Vi har fler svenska kriminella som är av intresse för oss i Iran, så vi följer det här noga. Beroende på hur utvecklingen går så kan det bli både lättare och svårare för oss att agera.
Sverige saknar helt samarbetsavtal med Iran. Chansen att få Majid gripen och utlämnad har därför setts som obefintlig. Ett regimskifte skulle kunna underlätta för svensk polis i jakten på efterlysta brottslingar.
Men Mats Berggren ser möjligheter även på kortare sikt. Om kriget tvingar Majid att lämna landet får polisen ett fönster att agera.
– Om vi kan fånga upp den rörelsen i våra underrättelser.
Majid har tidigare vistats i den kurdiska delen av Irans grannland Irak, där han är uppvuxen i staden Sulaymaniyah. Det senaste året har svensk och irakisk polis arbetat allt närmare, vilket har resulterat i flera gripanden av utpekade gängtoppar inom Foxtrotnätverket.
Både Säpo och polisen har tidigare uppmärksammat att Iran använder sig av svenska gäng – däribland Foxtrot – för att utföra dåd mot mål i Sverige. Kriget innebär ett ökat hot mot svensk säkerhet, meddelade Säpo på tisdagen.
Det handlar främst om amerikanska, israeliska och judiska intressen – mål som polisen redan sedan tidigare har ökat säkerhetsarbetet kring.
När Irans vilja till vedergällning nu ökar skärper polisen beredskapen ytterligare.
– Vi höjer vår sensorförmåga och vårt arbete på det området, säger Berggren och förklarar att polisen bland annat har en dialog med olika judiska intressen.
I grund och botten påminner arbetet till stor del om hur polisen jobbar för att förhindra dåd inom de svenska gängkonflikterna. Mekanismerna hos de kriminella är desamma, enligt Berggren.
– Det är ungdomar som rekryteras. När de anlägger en brand vet de ofta inte om det är för en annan stat eller en gängkriminell. Det gör liksom ingen skillnad för utföraren.
