Inrikespolitiska konflikter i det ukrainska parlamentet står i vägen för nya pengar från Internationella valutafonden, Ungerns premiärminister Viktor Orbán har lagt sitt veto mot EU:s nya stödpaket och Trump omfördelar vapenleveranser till Mellanöstern. Det sinar i Ukrainas krigskassa och situationen är kritisk.
I nuläget har Kiev endast pengar för att täcka försvarsutgifterna fram till juni, enligt Bloomberg, som gjort egna beräkningar och talat med regeringskällor från både Ukraina och andra länder.
Akutlånet från EU är på nästan 1 000 miljarder kronor och klubbades i december av unionens stats- och regeringschefer. Men Orbán, som gått till val på att slopa Ukrainastödet, har satt sig på tvären. Om inte pengarna kommer loss har chefen för den ukrainska centralbanken, Andrij Pyshnyj, meddelat att landets finansdepartement kan behöva gå in med direkta medel för att betala soldaternas löner.
Ett lika stort frågetecken är stödet från USA. Enligt källor till Washington Post överväger Pentagon att dirigera om vapen och utrustning – som var avsett för Ukraina – till Mellanöstern.
Professor Stephen Zunes forskar och undervisar i politik och internationella studier vid University of San Francisco. Han ser det som mest sannolikt att Donald Trump använder Ukrainas desperation som hävstång – för att få igenom de närmare två miljarder kronor som Pentagon bett om från kongressen för att finansiera kriget i Iran.
– Självklart kommer det vara ledamöter som motsätter sig detta. Då kan Trump säga att han hittar pengarna någon annanstans, bland annat från stödpengarna som avsatts för Ukraina, säger han.
Trump har hävdat att EU sackar efter i stödet till Ukraina, samtidigt har han ställt sig bakom Viktor Orbán i det ungerska valet. Hur går det ihop?
– Det visar att han uppenbart inte bryr sig om Ukraina. Ideologiskt är Trump i samma ringhörna som Orbán, liksom ytterhögern i Tyskland och i Frankrike. Ideologin går före.
Han gör också bedömningen att den amerikanska administrationen förväntar sig att även andra länder – som hamnat i Irans skottlinje – också drar ett tyngre lass för Ukraina. President Volodymyr Zelenskyj befinner sig i Saudiarabien för att diskutera säkerhetsavtal – möjligtvis på USA:s inrådan.
Ett ekonomiskt försvagat Ukraina skulle Trump se som en fördel för att lyckas ro i hamn någon form av avtal i de gemensamma förhandlingarna med Ryssland.
– De förslag Trump lagt fram hittills har varit mycket gynnsamma för Ryssland. Men inte ens dessa har accepterats av Kreml. Om Ukraina får slut på pengar skulle det innebära ett förhandlingsövertag och ännu en möjlighet för Trump att pressa ukrainarna.
Stephen Zunes säger att kriget i Ukraina helt överskuggas av den uppblossade situationen i Mellanöstern i den amerikanska debatten och att Vita huset nu kan minska sitt engagemang i Ukraina utan större protester.
– Skulle Trump dra sig ur helt skulle det innebära stor skada för Ukraina, och det skulle inte gå helt obemärkt förbi, men amerikaners uppmärksamhetsspann i utrikesfrågor är begränsat. Kommer en ny stor kris tenderar vi att ignorera den tidigare, säger han.
Att inte komma till undsättning för Ukraina skulle också kunna vara ett sätt för Vita huset att forcera allierade i Nato till att engagera sig mer i Mellanöstern. Trump sade så sent som på fredagen att försvarsalliansen ”inte gjort någonting” för att stötta USA i kriget i Iran och i konflikten kring Hormuzsundet.
Finlands president Alexander Stubb har öppnat för ett avtal om europeiskt stöd kring Hormuzsundet med motkravet att USA hjälper Ukraina till ett accepterbart fredsavtal med Ryssland.




