Kritiken mot att sätta barn i svenska fängelser har varit kraftig, bland annat från barnrättsorganisationer.
På Sagsjönanstalten i Lindome söder om Göteborg pågår förberedelserna för att bli ett av åtta fängelser i landet som ska ta emot de minderåriga, 15–17 år gamla.
Om regeringen får sin vilja igenom kommer straffmyndighetsåldern på försök i fem år att sänkas ytterligare, till 13 år, för särskilt grova brottslingar.
Arbetet med att anpassa kriminalvårdens regler till barns behov pågår för fullt. Den 1 juli nästa år ska kvinnoanstalten Sagsjön vara redo för att öppna två avdelningar för minderåriga flickor.
– Tiden är en utmaning, säger kriminalvårdschefen Jessica Rönnerfors, när hon tillsammans med kriminalvårdsinspektören och projektledaren Nanna Ruthström visar runt på fängelset.
Sagsjön invigde nya lokaler så sent som i fjol och den ljusa och luftiga miljön påminner om ett sjukhus. Några stora ombyggnader behöver inte göras för att hysa de upp till tio tjejer som kan komma att sitta här. De två avdelningarna ska inte ha någon kontakt med varandra och inte heller med andra vuxna interner.
På en av väggarna hälsar fängelsemaskoten Filuren unga besökare välkomna. Vi tittar in i ett motionsrum och besöker en rastgård som har utsikt mot skogen.
– Här skulle man kunna tänka sig en basketkorg, säger Nanna Ruthström när vi pratar om hur gården skulle kunna anpassas för yngre människor.
I höstas fattade riksdagen beslut om att minderåriga i stället för att avtjäna sluten ungdomsvård på de starkt kritiserade Sis-hemmen, som drivs av statens institutionsstyrelse, ska sättas i fängelse. Till skillnad mot de flesta Sis-hemmen kommer de intagna att vara inlåsta nattetid. Nanna Ruthström är övertygad om att inlåsning är bra.
– Det har prövats på några Sis-hem med gott resultat. Det har blivit lugnare, färre incidenter och även ungdomarna själva har uttryckt en lättnad över att slippa oroa sig för att det ska hända saker nattetid, säger hon.
En annan skillnad är att de intagna inte ser ut att få tillgång till internet och mobiltelefoner. Eftersom ett förbud skulle kunna strida mot barnkonventionen är frågan fortfarande under diskussion, men Ruthström säger att i fängelset är det fängelselagen som gäller.
– Jag tror inte att vi kommer att ge vika på den punkten för det är ju detta som medför stora risker för att de (internerna) fortsätter att begå brott när de kan hålla kontakt med de kriminella nätverken, säger hon.
Ett stort fokus kommer att ligga på att ge ungdomarna möjlighet till utbildning. Den dagliga undervisningen kommer att bedrivas i små grupper och av behöriga lärare. Efter skolan erbjuds de intagna fritidsaktiviteter.
Frågor som diskuteras är om de intagna ska få sommarlov och om de ska erhålla någon form av ersättning, liknande ett studiebidrag. Jessica Rönnerfors tror att ett ekonomiskt bidrag skulle fungera som en morot och höja studiemotivationen.
– Men vi tycker att det vore bra om man inte har sommarlov, för det kommer att finnas de som har behov av att läsa i egen takt hela året, säger hon och förklarar att beslutet fattas centralt av myndighetens utbildningsenhet.
Personalen på Sagsjön har erbjudits kompetensutveckling för att kunna ta hand om unga interner, som i tonåren ofta tenderar att ha ett mer utåtagerande beteende. Om regeringens förslag att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år går igenom riksdagen skapas nya utmaningar.
Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren sade i en intervju med SVT:s 30 minuter att han inte tycker att så unga människor ska sitta i fängelse. Jessica Rönnerfors håller med.
– Jag tror inte att någon tänker att det är det bästa för en 13-åring, men om vi får uppdraget kommer vi se till att utföra det på bästa sätt, säger hon.
En dag tidigare har Rönnerfors träffat två av de politiker som förespråkar att 13-åringar ska kunna sättas i fängelse. Utbildningsminister Simona Mohamsson och Martin Melin, Liberalernas kriminalpolitiske talesperson, är på studiebesök på Högsboanstalten, som Jessica Rönnerfors också basar över.
Här skapas åtta avdelningar med 56 platser för pojkar.
Utanför murarna säger Simona Mohamsson och Martin Melin till DN att de tror att de barn som hamnar på anstalten får en bättre möjlighet att tillgodogöra sig en utbildning här eftersom de många gånger inte är närvarande i skolan normalt.
– Till skillnad mot en vanlig klass med 30 elever kommer de här att sitta i grupper om fyra, fem stycken. Kriminalvården har behöriga lärare och det kommer att finnas kuratorer. Så ja, jag tror att det har en bättre chans att klara sin utbildning här inne på en anstalt än i skolan utanför, säger Melin.
Att belasta redan fulla svenska fängelser med minderåriga ser han inte som ett problem.
– Platsbristen får ju inte vara det som styr hur vi hanterar unga som begår brott. Den här regeringen har börjat bygga ut antalet platser och även löst det med anstalter utomlands. säger Melin.
Simona Mohamsson anser att det är avgörande att alla förstår allvaret i den situation som Sverige hamnat i och att man vänder kurs. Här spelar utbildning en viktig roll.
– Jag har själv varit socialpolitiker i Göteborg och sett hur barn tas från skolbänken och ut i gängkriget och utanförskap. Vi är i en extrem situation i Sverige, där vi har 13-, 14-, 15-åringar som skjuter på våra gator. Då är det för sent att komma in med plåster, då måste man sitta här och ha en fungerande skolgång, säger Mohamsson.
Hon anser att systemet med Sis-hem inte fungerat tillfredsställande. Samtidigt har Kriminalvården flaggat för att det kan bli svårt att efterleva skollagen med så unga interner.
– Vi har en utredning som ska komma före årsskiftet och som tittar på vad vi behöver förändra där. Skolan är en viktig del i det här och jag är övertygad om att det går att förändra, säger Mohamsson.
En stor grupp åklagare har på DN debatt kritiserat den utredning som ligger till grund för att sätta unga brottslingar i fängelse. De pekade på att systemet inte blir rättssäkert när de tvingas ta snabba beslut kring en 13-åring.
Simona Mohamsson tycker att man bör se problemet från andra sidan och utgå från brottsoffren.
– Rättssäkerheten är hotad när man har ett system som inte fungerar. När vanliga hederliga människor inte känner sig trygga i sina bostadsområden. Jag litar på svenskt domstolsväsende och på den svenska kriminalvården och jag är snarare orolig för att vi ger upp, säger ministern.
