Jette Meyer, 75, står med huvudet tryckt mot ett järnstaket på baksidan av det kungliga slottet i Oslo. Hon försöker påkalla högvaktens uppmärksamhet för att fråga om vägen till drottning Sonjas konstmuseum som ligger vid slottet.

– Det ska vara här någonstans, säger hon ivrigt, medan hon beskriver sig som en busig och nyfiken pensionär från Bergen som rest till huvudstaden för att träffa sina gamla skolkamrater.

Hon är också en av Norges många varma anhängare av kungahuset.

Timmarna innan har kronprinsessan Mette-Marits son Marius Borg Høiby släppts ur häktet. Han utreds för ytterligare ett misstänkt sexualbrott, men eftersom lagkloka bedömt att bevis inte längre riskerar att undanröjas har bonusprinsen försatts på fri fot.

Han misstänks för två våldtäkter, för misshandel av tidigare flickvänner, för hot och skadegörelse. Han har brutit mot besöksförbud – men han förnekar brott. Drogtester har visat spår av kokain, ecstasy och cannabis.

Hans mamma, kronprinsessan, larmade honom, enligt andra uppgifter, just innan han greps första gången den 4 augusti. Det inträffade när hennes livvakter fick information från polisen om vad som skulle ske.

Jette Meyer skruvar på sig där hon står vid slottet.

– Det är fruktansvärt, det som hänt. Och trist.

– Det är viktigt för Norge med vår kung och drottning. De skyddar landet. Se så mycket skrämmande som sker i världen med alla galna statschefer. Vi vill inte ha en republik à la Trump.

– Så jag är kjempeglad som bor i Norge. Men det är helt förfärligt det som hänt. Jag tänker på Mette-Marit och är glad att det inte är jag som är hans mor, säger hon om mannen som blivit en följetong i medierna de senaste månaderna.

När jag berättar att jag stod här vid slottet i folkhavet på nationaldagen den 17 maj i år, fast på framsidan och med utsikt över hela paradgatan Karl Johan med sina blåsande skolorkestrar, så var allt som vanligt. Kungafamiljen visade upp sig på balkongen. Sommaren hade kommit och syrenerna var redan utslagna. Mjukglassen smälte i värmen.

Ett halvår senare genomlever det norska kungahuset sin värsta kris.

– Jag tycker synd om kung Harald och drottning Sonja. Det har haft tillräckligt med problem, säger Jette Meyer.

Hon syftar inte bara på den senaste stormen, utan också på bröllopet i somras mellan prinsessan Märtha Louise och shamanen Durek Verrett. Det är den andra faktorn som fått stödet för kungahuset att sjunka från tidigare drygt 80 procent till strax över 60 procent.

Märtha Louise – känd för att säga sig kunna tala med båda änglar och djur och känna andra människors smärta – förbjöds 2019 av sin pappa att använda sin kungliga titel i kommersiella sammanhang.

Ändå sålde paret bildrättigheterna till sitt bröllop till Netflix. De lanserade sin egen pink gin med smak av norska hallon, blåbär och svarta vinbär. Ginen stoppades av det kungliga förbudet. Men efteråt, när en stor del av norska folket fått en fadd smak i munnen av bröllopsjippot, ansåg 69 procent att Märtha Louise även borde fråntas sin kungliga titel.

Vi går runt slottet med Jette Meyer. Hon pekar på en dörr som vetter mot slottsparken. Hösten 1957 gick hon också här.

– Bakom den dörren låg Haakon VII på lit de parade efter sin död. Jag var bara åtta år och vi stod i kö här, säger hon.

Kung Haakons bestämda nej till Nazitysklands krav på kapitulation 1940 under andra världskriget var ett avgörande ögonblick.

– Det är på sätt och vis vad kungahuset lever på än i dag, säger Ole-Jørgen Schulsrud-Hansen.

Han är historiker och hovexpert hos norska TV 2.

– Kung Haakons nej och att de tog parti för rätt sida under kriget har blivit en så tydlig del av bilden av kungahuset.

Men nu dalar stödet efter ett turbulent halvår.

– Det här kommer att prägla kungahuset en tid framöver. Det är en allvarlig sak för Høiby och det är en tragedi för kungafamiljen, men man ska vara försiktig med att göra det till en fråga om monarki eller inte, säger Ole-Jørgen Schulsrud-Hansen.

Några kritiserar norska medier för att alltför stort slå upp varje ny detalj i utredningen kring kronprinsessans son. Det syns på insändarsidor och i redaktörernas mejlkorgar. Oslobor jag frågar säger att Marius Borg Høiby ännu inte är dömd för något, men att rättssystemet kommer att se till att rättvisa skipas om han är skyldig.

Andra uttrycker sympatier för Mette-Marit som mamma. Sonen är ju en vuxen man som borde ta ansvar för sina egna handlingar. Han tillhör inte ens kungahuset. Åter andra säger att de inte alls bryr sig om saken.

Ole Christoffer Tangerud bryr sig. Få är lika engagerade i det norska och andra europeiska kungahus som 21-åringen från Modums kommun, nio mil utanför Oslo, där han representerar Høyre.

Han har samlat på sig fotografier och fått brev från flera europeiska kungahus. Nu går han i tankarna att starta en rojalistisk förening som den i Sverige eftersom han inte hittat någon liknande i Norge.

Han säger att han inte har pratat med någon i det norska kungahuset, men att han suttit i samma biosalong som drottning Sonja och kronprinsessan Mette-Marit.

– Vi brukar säga att Mette-Marit är vanlig, men hennes roll är inte vanlig. När man ser henne ser man mest hennes roll, som framtidens drottning i Norge.

Han tror att respekten för kungahuset är större i Norge än i Sverige.

– När jag sett svenska dokumentärer om kung Carl Gustaf tycker jag att de dragit fram mest gammalt skvaller om vad han gjorde innan han blev kung. Så gör vi inte i Norge, säger Ole Christoffer Tangerud.

Händelserna kring Marius Borg Høiby, konstaterar han, har påverkat hans syn på just Marius Borg Høiby – men inte på kungahuset.

Om det är sant det som kommit fram är det allvarligt. Det är en skandal. Och alla står lika inför lagen och måste avtjäna sitt straff, men min syn är att han är oskyldig tills motsatsen bevisats.

Han säger att han hade förstått uppmärksamheten om Høiby hade varit prins och tronarvinge.

– Men han är ju bara en son till kronprinsessan, som kom med på köpet när hon gifte sig.

I dag är republikanerna på frammarsch i Norge. Föreningen ”Norge som republik” har rapporterat om en fördubbling av antalet medlemmar i år.

– Ja, några drömmer om att monarkin ska gå under, men det kommer inte att ske för monarkin står stark hos det norska folket, säger den unge mannen med hela bordet fullt av kungliga fotografier framför sig.

Fakta.Eget kungahus sedan år 1905

Norge skaffade ett eget kungahus efter upplösningen av den svensk-norska unionen 1905. Den danske prinsen Carl blev då kung och tog namnet Haakon VII. Han efterträddes vid sin död 1957 av sonen Olav V, som 1991 i sin tur efterträddes av sin son Harald V.

År 2001 gifte sig kronprins Haakon med Mette-Marit och därmed blev hennes då fyraårige son Marius Borg Høiby en del av kungafamiljen, men utan några formella privilegier.

Share.
Exit mobile version