Under onsdagen presenterade regeringen och SD en ny försvarssatsning. Kristersson lät då meddela att Sverige ämnar satsa på att stärka försvaret för att i framtiden uppnå Natos bnp-mål.
Sverige ligger i dagsläget på 2,4 procent av bnp i försvarskostnader.
– Det räcker inte, säger Kristersson och fortsätter.
– Vår bedömning är att Nato kommer att enas om att det nya målet blir mellan 3-4 procent, säger han. Sverige ska nå 3,5 procent av bnp fram till 2030.
Planen är att uppnå 3,5 procent under de kommande tio åren.
Den nya nivån ska finansieras med lån. Fram till 2035 med sammantaget 300 miljarder kronor.
– För att klara den här upprustningen under så kort tid är regeringen och Sverigedemokraterna överens om att vi under en övergångstid behöver låna pengar för de nya militära försvarsutgifterna. Det handlar om en lånefinansierad försvarssatsning från i år via 2030 fram till 2035 på sammantaget ungefär 300 miljarder kronor, säger Kristersson.
Statsministern vill gärna nå en bred enighet med alla partier om de nya målen.
I vårändringsbudgeten skjuter man till 25 miljarder för att köpa krigsmateriel ”här och nu”, säger Jimmie Åkesson (SD).
Ebba Busch (KD) säger att vi har mycket att lära av angreppen på Ukrainas energisystem.
– Dagens besked är att vi stärker Sveriges förmåga mot hybridhot. De skiljer sig mot de rent militära hoten primärt för att de är svårare att upptäcka och veta vilka som ligger bakom. Men vi vet att Ryssland, Kina och Iran använder sig av dem som maktmedel.
Regeringen föreslår nästan 200 miljoner kronor för att möta hybridhoten, 50 av dessa till Kustbevakningen, 20 till MSB för att få tillgång till positionsdata genom systemet Gallileo och utöver det brett utökade resurser.
