Polis och militär slog en järnring runt regeringskvarteren i centrala Köpenhamn där EU:s stats- och regeringschefer samlades för ett informellt toppmöte på onsdagen.
Mötet har föregåtts av upprepade drönarlarm över Danmark vilket fått Sverige och flera andra länder att skicka soldater, poliser och anti-drönarsystem till Köpenhamn.
– Jag är glad att vi kan vara behjälpliga så att det här mötet kan hållas över huvudtaget, sade statsminister Ulf Kristersson.
Det ökade hotet från Ryssland har fått EU-länderna att snabba på planerna på en ”drönarmur” längs den östra gränsen. Hur den ska fungera och finansieras var två av frågorna som diskuterades under toppmötet.
– Det handlar inte om att EU övertar några uppgifter från Nato eller från nationella försvar. Men det är bra om EU kan samarbeta mer när det gäller teknologi, gemensamma upphandlingar och att öka produktionsförmågan, sade Kristersson.
– Nu pratar vi om drönarskydd också för att slippa använda stridsflyg, vilket är ett extremt dyrt sätt att plocka ner eventuella drönare.
Statsministern ville samtidigt spela ner förväntningarna på vad en drönarvägg ska åstadkomma.
– Bara så att ingen får för sig att vi om några månader kommer ha en helt ny fysisk mur i Europa som skyddar oss mot alla ryska drönare. Så är det inte.
Danska myndigheter har fått kritik för att varken ha lyckats ta ner eller identifiera de okända farkosterna, som bland annat tvingade flygplatsen Kastrup att stänga under flera timmar häromveckan. Statsminister Mette Frederiksen fick frågor om hur landet kommer att agera framöver.
– Jag är generellt för att skjuta ner dem, men det måste göras på rätt sätt, svarade hon.
Även Ulf Kristersson var inne på samma spår.
– Vi kommer inte tveka att skjuta ner om det är det som krävs. Sedan förstår alla att det görs individuella bedömningar av vilka risker det medför för civilbefolkningen och sådana saker. Men fria demokratier har full rätt att också skjuta ner om det behövs, sade han.
Gäller det även ryska stridsflyg som kränker svenskt luftrum?
– Det principiella svaret är likadant. Ingen gör sådana saker lättvindigt. Men alla ska veta att ytterst är det vi som bestämmer över vårt luftrum. Självklart är vi beredda att också med våld ta ner de som kränker vårt luftrum.
Ryska flyg har ju kränkt svenskt luftrum många gånger tidigare. Är läget annorlunda nu?
– Att det sker riktiga, oavsiktliga kränkningar, det vet nog alla som jobbar med flygvapen. Att det sker sådan omfattning som just nu, och dessutom i ett väldigt spänt säkerhetsläge och med en upplevd oförsiktighet, det är lite nytt och det ska ju vara på vår vakt emot.
Vid sidan av satsningarna på att stärka medlemsländernas försvar fortsätter EU att slå mot den ryska ekonomin. Ett 19:e sanktionspaket är på gång och mycket pekar mot att man snart når en överenskommelse om att använda de frysta ryska tillgångarna, som framför allt finns på konton i Belgien.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har lagt fram ett förslag om att använda 140 miljarder euro i ett så kallat reparationslån till Ukraina, med de frysta tillgångarna som garanti.
– Det är inte bara europeiska skattebetalare som ska betala för stödet till Ukraina, utan det är Ryssland som ska hållas ansvarigt, sade hon på väg in till mötet.
Läs mer: Lina Lund: En styrkeuppvisning – som samtidigt blottar Europas sårbarhet
