Från det att kriget i Gaza bröt ut den 7 oktober 2023 fram till slutet av juni 2024 genomförde Israel 136 attacker mot 27 sjukhus och 12 andra vårdinrättningar, enligt en FN-rapport publicerad i slutet av december.
Därefter har ytterligare attacker skett mot vården i Gaza – senast i Beit Lahia där Kamal Adwan-sjukhuset utsattes för intensiva räder under vintern.
Att anfalla sjukhus utgör i regel krigsbrott. Få undantag finns, men en omständighet som kan motivera sjukhusattacker är om inrättningarna används för militära syften.
Bland offren finns många vårdarbetare och i massgravar som upptäckts efter Israels attacker har lik upptäckts med katetrar och kanyler fastsatta – vilket enligt FN tyder på att de dödade var patienter.
Israel hävdar att sjukhus i Gaza används som ”gömställen” för terrorister, men enligt rapporten från FN:s människorättsorgan OHCHR är bevisningen som Israel lagt fram för anklagelserna vaga.
Inte heller Sveriges regering har tagit del av tillräckliga bevis för att med säkerhet säga att attackerna sker inom ramen för proportionellt självförsvar.
– Det kan vi inte svara på i dag. Men det finns skäl till att vi, EU och många länder har uttalat att Israel måste ta större hänsyn till civilbefolkningen, säger Ulf Kristersson.
Däremot finns det förståelse för att det är svårt med krigföring på en så pass tätbefolkad plats som Gaza, och det finns skäl att misstänka att civila används som sköldar, fortsätter statsministern.
– Men likväl har den krigförande parten ett ansvar att skydda civila. Där får Israel kritik hela tiden, även av ett enigt EU som annars är ganska oenigt om situationen i Mellanöstern.
Så inga bevis har presenterats för att attackerna ska utgöra undantag från folkrätten?
– Jag har inte sett några bevis. Inte heller för motsatsen, ska jag säga, utan det här är ju saker som kommer att rannsakas väldigt, väldigt noggrant. Och det finns ju skäl till att i stort sett hela världen uttrycker stor oro för vad som händer, säger Kristersson.
