En rektor, en polis, en kriminolog, en facklig representant för stadens socialsekreterare och en företrädare för Bid, en samverkansorganisation för fastighetsägare. När statsminister Ulf Kristersson (M) besökte Malmö i veckan samlade han dem och ställde frågan: Vad fungerar för att förhindra att barn blir kriminella?
En sak var deltagarna överrens om: De går att tidigt se vilka barn som har en hög risk att begå brott. Men trots det är det svårt att förhindra det.
Malin Morän har jobbat som polis i Malmö i nära 20 år, varav tio år på Rosengård. Hon berättar hur hon sett vissa förhållanden återkomma bland de unga hon möter.
– NPF-diagnoser är jättevanligt, och att det finns kriminalitet eller missbruk i familjen. Det är de faktorer som vi ser jätteofta, säger hon.
Kriminologen Manne Gerell bekräftar att det är kända riskfaktorer.
– Vi har hygglig träffsäkerhet på vilka som löper stor risk att dras in i brottslighet, men vi kommer inte alltid ha rätt. Och det är ännu sämre med evidens på vad vi faktiskt kan göra för att minska det, säger han.
Flera gånger under mötet vände sig statsministern till Manne Gerell och frågade vad vetenskapen säger. Svaret blev att det finns för lite forskning om vilka metoder som har effekt.
Även om rekryteringen av brottsutförare sker allt mer digitalt så knyter gängen fortfarande till sig barn på gårdar och gator. Manne Gerell lyfte två fokusområden: Att få bort arenor där barn kommer i kontakt med gängen, både fysiskt och digitalt. Och att att arbeta med barn som är i riskzonen, till exempel genom att påverka deras moraluppfattning.
Malin Morän saknar insatser som riktar sig till barn som inte redan hunnit dras in i gängen.
– De insatser som finns som är riktade mot ungdomar som har pågående kriminalitet och det är ju sällan vi ser lyckade insatser, där de lyckas bryta, säger hon.
Men för att jobba förebyggande krävs det att skola och socialtjänst har mer resurser, påpekar Lina Bergendorff Zetterman, huvudskyddsombud för Akademikerförbundet SSR i Malmö. Hon berättar hur kuratorer får hoppa in som rastvakter och att budgeten kan styra vilka insatser en socialsekreterare kan ge ett barn.
– Det är en mörk vardag på kontoren. Vi har ett ärendehanteringssystem som alltid är rött. Det finns inga resurser att fördela ärenden till, men orosanmälningarna fortsätter att komma in, säger hon.
Sigridur Hedberg, rektor på Örtagårdsskolan på Rosengård, känner igen bilden.
I skolan är kravet på vårdnadshavares samtycke ofta ett hinder och många av skolans föräldrar är skeptiska till socialtjänsten, säger hon. Många tackar nej till stöd.
– Jag har varit elva år på Rosengård. Jag älskar det området, jag ser otroligt mycket positivt där. Men jag ser också stora utmaningar, säger hon.
Bland det positiva nämner hon samarbetet med områdespoliserna och införandet av skolsociala team.
Men Ulf Kristersson vill inte att det läggs för stor vikt vid personliga relationer.
– Polisen är polis i första hand, inte ett förnamn i första hand. Det är bra om det kan vara både polis och ett förnamn men man kan inte reducera det till att bara ha fina relationer. Då kommer de som bor i områden där det är stabilitet ha fina relationer och på tuffare ställen kommer man inte att ha det, säger han.
Från stolen bredvid invände Malin Morän, en av de poliser som är just ett känt namn för många på Rosengård, mot den synen.
– Jag tänker att det är i de tuffa områdena som det krävs relationer, säger hon.
Hon möter många Rosengårdsbor som beskriver att de inte känner tillhörighet med övriga samhället. Att nå dem kräver personliga relationer, menar hon.
– De går med en känsla av att de inte är svenska medborgare på samma villkor som du och jag, säger Malin Morän till statsministern.
Ulf Kristersson säger att det som sades under mötet visar vilket komplex problem barnkriminaliteten är.
Flera ger en mörk bild, som att socialsekreterare inte kan välja den insats som de tror ger bäst effekt utan en billigare. Vad tänker du om det?
– Vi vet att det finns insatser som fungerar för traditionella sociala problem men forskningen måste komma längre när det gäller vad som fungerar mot kriminalitet. Riktade insatser mot barn som finns i socialtjänstens hägn så att man ökar deras chans att klara skolan tror jag skulle fungera.
Han säger att myndigheterna behöver vara mer ”närgångna”.
– Vi har barnrättigheter och vi har regelverk som gäller alla barn och de är inte valbara, helt enkelt. Där tror jag att vi måste vara ganska kompromisslösa även om det skapar en del skav.
Helena Nanne (M), oppositionsråd i Malmö, deltog också under mötet.
– Det som jag tycker blir väldigt tydligt under det här samtalet är att det finns fantastiska krafter och fantastiska människor från olika delar av samhället som jobbar med de här frågorna, men att förutsättningarna för dem inte alltid är de bästa.
