Iran har uppmanat till attacker mot amerikanska mål efter att USA:s bombat i Iran. USA:s direkta inblandning i Israels krig mot Iran ökar risken för terrorattentat även mot Västeuropa, bedömer terrorforskaren Magnus Ranstorp i en intervju med Sverige radio.
Nyligen har SVT dessutom rapporterat om att Iran använder sig av det svenskkopplade kriminella nätverket Foxtrot för att utföra dåd i väst.
– Det är väl känt att Iran har försökt, och kanske också lyckats, engagera gängkriminella miljöer i Sverige för sina syften. Nu florerar sådana uppgifter igen. Jag kan garantera att de svenska underrättelse- och säkerhetsmyndigheterna är väldigt mycket på tårna i den här frågan, säger statsminister Ulf Kristersson (M).
Om terrorhotet ökat mot Sverige vill han dock inte uttala sig om. Han hänvisar att det är myndigheternas uppgift.
– Det finns just nu inga konkreta tecken på detta. Men vi tar möjligheterna och riskerna för att sådant, som vi har sett tidigare, skulle kunna komma tillbaka på svensk marknad på mycket stort allvar, säger han.
Kristersson hänvisar till underrättelse- och säkerhetstjänsternas arbete och anser att det inte finns någon anledning just nu för invånarna i Sverige att vara oroliga.
Med medlemskapet i Nato har Sverige numera en närmare politisk koppling till USA. Enligt Natos artikel fem ska medlemsländerna hjälpa en allierad om den blir attackerad. Hittills har den paragrafen bara aktiverats en enda gång, efter terrorattackerna i USA 2001.
Frågan är hur Nato berörs om Iran angriper amerikanska mål.
Försvarsminister Pål Jonson (M) är tydlig med att artikel fem bara omfattar mål på de allierades territorium.
– USA har militära installationer i Mellanöstern. De omfattas inte av artikel fem, säger han.
Försvarsministern ser attacken den 11 september 2001, mot bland annat World Trade Center i New York, som unik i sin omfattning och konstaterar att de allierade då erbjöd sin hjälp till USA. Han vill inte spekulera i om artikel fem kan aktiveras om amerikanska mål inom Nato attackeras.
Ulf Kristersson och Pål Jonsson åker tillsammans med utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Natos toppmöte i Haag som inleds på tisdag.
Vid mötet kommer de 32 länderna i alliansen att besluta att kraftigt höja sina försvarsinvesteringar. Målet är att 5 procent av bnp ska gå till försvaret. 3,5 procent till det militära försvaret och 1,5 procent till civilförsvaret, som cybersäkerhet.
På måndagen undertecknade Försvarets materielverk, i närvaro av statsministern och försvarsministern, en order på nio miljarder kronor i ett nytt modernt tyskt luftvärnssystem.
Systemet kommer från företaget Diehl och består av 49 fordon som ingår i nio eldenheter. Luftvärnet ska försvara Sverige mot hot som drönare, helikoptrar, stridsflyg och kryssningsrobotar.
Luftvärn är ett prioriterat område i försvarsöverenskommelsen som slöts mellan regeringen och oppositionspartierna förra veckan. Detta bland annat på grund av erfarenheterna från Ukraina där ett starkt luftförsvar har varit avgörande för att motarbeta de ryska attackerna.
– Ytterligare resurser kommer framöver för att stärka svensk luftvärnsförmågan, säger Pål Jonson.
Statsminister Ulf Kristersson framhåller att Sverige är det nordiska land som just nu ökar sina försvarsanslag snabbast. Han nämnde även att många nya arbetstillfällen skapats i försvarsindustrin och att ytterligare tillkommer.
Läs mer:
Senaste nytt om krisen i Mellanöstern
Ewa Stenberg: Osannolikt att Sverige dras in i USA:s krig
