Utspelet om förutsättningarna för kärnkraften gjordes under Industridagen som på måndagen hålls i den nya World of Volvo-anläggningen i Göteborg.
En av tungviktarna på talarlistan var Martin Lundstedt, chef för Sveriges största företag, Volvo Group. Inför medierna tecknade han en rätt bister bild av Europas tappade position och jämförde dess ekonomi och BNP med USA.
Samtidigt publicerades en ny rapport från Industrins ekonomiska råd där kärnkraftsfrågan är central.
Där slås fast att ”en trovärdig blocköverskridande politisk uppslutning kring att kärnkraft ska utgöra en betydande andel av elproduktionen i Sverige de närmaste 60 åren är av central vikt för att investeringar skall komma till stånd.”
Rådet tvivlar inte kring behovet av kärnkraften i sig och nämner att de elintensiva industriföretagen har uttryckt ett sammantaget utökat elbehov om ytterligare 88 terawattimmar år 2035.
Rådet bedömer också att driftskostnaderna för kärnkraft är förhållandevis låga, men säger att ny kärnkraft ”medför mycket höga initiala investeringskostnader, har hög konstruktionsrisk och längre driftstid” – vilket gör att kostnaden för att uppbringa kapitalet kan uppgå till 70 procent av totalkostnaden.
Enbart för att tillfredsställa industrins energibehov kan, enligt rådets beräkning, ”kosta uppemot 380 miljarder”.
Slutsatsen som dras är att det behövs statlig inblandning för en utbyggnad av kärnkraft i Sverige, ”antingen genom direkta stöd, lån eller lånegarantier till redan etablerade energiproducenter.”
I rapporten lyfts fördelar med att söka en nordisk lösning eftersom man ser en risk att subventioner till elproducenter i ett elområde påverkar både producenter och konsumenter i ett annat.
Man menar att den typ av planerbar el som kärnkraft anses erbjuda ”kan anses ha en fördel” i förhållande till i övriga Norden och möjligheten till ett nordiskt projektbolag med den norska, svenska och danska staten som delägare läggs fram.
Industrins ekonomiska råd anser också att möjligheten att samfinansiera utbyggnaden av kärnkraft tillsammans med Norge och Danmark bör undersökas.
Under Industridagen höll statsminister Ulf Kristersson (M) tal och lyfte inte minst värdet av industrins tillgång till säker och konkurrenskraftig el.
Till DN säger han att han ”skulle vara starkt för” en nordisk lösning på kärnkraftsfrågan.
– Vi har varit drivande i kärnkraftsalliansen i EU. Det är i formell mening inte en EU-fråga, men när man tar bort begränsningarna som ges i EU blir det i praktiken en EU-fråga.
Ulf Kristersson säger att regeringen pratar mycket nu med Finland, som ju är ett kärnkraftsland till skillnad från Norge och Danmark.
– Vi har respekt för att olika länder måste bestämma sig själva för vilken energimix de ska ha, säger Kristersson.
Det låter i rapporten som att industrin förväntar sig ett handslag om energin med Socialdemokraterna.
– Jo, det där har många efterlyst nu i 40 år, och vi har prövat en massa olika handslag som aldrig har fungerat. Så länge som kärnfrågan, om uttrycket tillåts, förblir olöst, alltså om vi ska lägga ner eller bygga ut kärnkraften, finns inte mycket att enas kring.
Kristersson upprepar att regeringen gärna ser enighet ”om att alla fossilfria energislag behövs”.
– Det kommer vi ju att pröva successivt i riksdagen naturligtvis. Så jag tror att verkligheten får tala sitt eget språk. Vi måste komma ur den här 44-åriga situationen där det ska råda permanent osäkerhet om kärnkraften ska avvecklas eller ny ska byggas.
Från industrin efterlyses alltså långsiktigheten. AB Volvo-chefen Martin Lundstedt, vars bolag visserligen dragit i bromsen en aning men fortsatt planerar för en enorm batterifabrik i Mariestad som kommer att behöva stora mängder el, säger att när det gäller infrastruktur, energi och forskning ”så spänner de investeringarna över många mandatperioder.”
– Jag brukar säga att när det gäller balansräkningsfrågorna så är min förhoppning att vi kan ägna oss åt politik och inte partipoiitik. Och min uppfattning är att på de här områdena finns inte så mycket av konfliktlinjer, de är nog tydligare inom andra områden.
Fakta.Industrins ekonomiska råd
Rapporten ”Finansiering av investeringar för Sveriges framtid” har tagits fram av Industrins ekonomiska råd.
Rådet ska lämna utlåtanden och rekommendationer i ekonomiska frågor på
uppdrag av Industrirådet, de opartiska ordförandena eller Industrins utvecklingsråd samt Industrins
förhandlingsråd.
Det leds av Ola Bergström, professor vid handelshögskolan i Göteborg. Där ingår också Göran Hjelm, chef för Finanspolitiska rådet, Kristina Nyström, professor i nationalekonomi vid KTH, och Lena Sellgren, analyschef vid Business Sweden.
Källa: Industrins ekonomiska råd
