Priset på olja och gas skjuter i höjden på grund av USA:s och Israels krig mot Iran. Iranska attacker mot fartyg i Hormuzsundet driver upp oljepriset. På torsdagen attackerade Iran en stor gasanläggning i Qatar, som svar på Israels attacker mot landets gasfält.
I Europa har gaspriset fördubblats sedan kriget startade för tre veckor sedan och ligger nu på den högsta nivån sedan 2022, då den ryska gaskranen stängdes.
– Hela Europa är just nu panikslaget av gaspriset, sade statsminister Ulf Kristersson.
Många länder har de senaste åren styrt om sin gas- och oljeimport – från Ryssland till just gulfstaterna.
– De är fortfarande mycket mer beroende av fossil energi än Sverige. Vi fattade historiskt kloka beslut när vi gjorde oss oberoende av olja och gas för svensk elproduktion, fortsatte Kristersson.
Energipriset och krigen i Iran och Ukraina överskuggade alla andra frågor på fredagens EU-toppmöte i Bryssel, som egentligen skulle handlat om tillväxt och konkurrenskraft.
Redan tidigare har det funnits ett groende missnöje mot kostnaden för EU:s klimatomställning. Den har nu börjat naggas i kanterna. Nyligen föreslog EU-kommissionen att slopa ett sedan länge klubbat förbud mot nya fossilbilar från 2035 och i stället införa ett utsläppsmål för biltillverkarna.
De skenande energipriserna ger ytterligare bränsle till de länder som vill skynda långsamt. Inför toppmötet krävde Polen, Italien, Österrike och ytterligare sju länder att man ser över EU:s handel med utsläppsrätter (ETS).
Handeln med utsläppsrätter är ryggraden i unionens klimatpolitik. Den tunga industrin och el- och värmeproduktionen köper och säljer rätten att släppa ut koldioxid, och priset på utsläppen ökar i takt med att antalet utsläppsrätter på marknaden minskar.
De tio länderna vill nu sakta ner minskningstakten. Italien går längst och förespråkar att hela systemet slopas.
Men minst lika många EU-länder, däribland Sverige, försvarar utsläppshandeln som helt avgörande för unionens relativt snabba omställning.
– I grunden ser vi ETS-systemet som en succé och ett viktigt verktyg också i framtiden, sade statsministern.
Till toppmötet i Bryssel hade också Ulf Kristersson kommit med en egen önskelista: värna svenska flaskhalsintäkter.
Flaskhalsavgifter uppstår när det är stora skillnader i elpriset inom landet. Pengarna ska kunna användas för att bygga ut elnätet eller kompensera konsumenter.
Men i en ny EU-lag föreslås att 25 procent ska finansiera projekt som är särskilt viktiga för det gemensamma europeiska elnätet.
Det har regeringen tolkat som att svenska pengar kan användas utanför Sverige. Eftersom inte alla EU-länder har inrättat de elprisområden som ger upphov till intäkterna slår förslaget orättvist mot just Sverige, går argumentationen.
Energiminister Ebba Busch har flera gånger protesterat på möten med EU:s energiministrar.
På toppmötet fick Ulf Kristersson garantier att pengarna stannar i Sverige.
– Vår rätt att bestämma över flaskhalsavgifterna i Sverige är säkrad. De ska användas för att bygga ihop våra nät i Sverige, precis som det varit tänkt från början. Andra länder kommer inte att kunna lägga beslag på dem. Det är uttryckligen beskrivet, sade han.
Läs också:
Spelet i Bryssel: Kommer Orbán att ”fega ur” igen?
Felicia Åkerman: Stockholmsbörsen står och faller med oljan
