– Hammaren! Det är hammaren som är borta!
Barnen på språkförskolan De Syv Have har inga problem att klå två statsministrar i minneslek.
Det är onsdag eftermiddag och Ulf Kristersson är på besök i Köpenhamnsstadsdelen Brønshøj-Husum tillsammans med sin danska kollega Mette Frederiksen (S).
– I utsatta bostadsområden är vi tvungna att pressa föräldrar att göra saker de kanske inte har lust med, av hänsyn till barnen, säger Frederiksen under en pressträff på förskolans innergård.
I Danmark infördes modellen med språkförskola 2019. Den innebär att barn som bor i ”hårda ghetton”, numera kallade ”parallellsamhällen”, ska gå i obligatorisk förskola från ett års ålder – annars ryker barnbidraget.
I områden som inte stämplats som ”ghetton” men ändå finns med på regeringens lista över utsatta områden, ska alla barn som fyllt tre genomgå språkscreening. De som inte bedöms kunna tillräckligt bra danska måste gå i förskola upp till 30 timmar i veckan.
Syftet är att barnen ska lära sig danska språket och danska värderingar.
Enligt Mette Frederiksen har lagändringen ”generellt” haft goda resultat.
– Fler föräldrar placerar sina barn i förskola, fler barn som inte pratar danska genomgår språkscreening, säger hon.
Svenska politiker har de senaste åren rest i skytteltrafik över Öresund för att hämta inspiration från dansk politik, framför allt i frågor som rör hårdare straff och invandringsfrågor. Nu vill Ulf Kristersson ta med sig ”hela grundidén” med den danska språkförskolan hem.
– Vi har sett att de danska problemen är snarlika de svenska, och danskarna har ofta vågat göra saker som vi inte har prövat i Sverige, säger Ulf Kristersson.
I slutet av april presenterade regeringen planen på att tillsätta en utredning om obligatorisk språkförskola för barn som är dåliga på svenska, samt språkkrav på förskoleanställda.
Inom kort tillsätt en utredning som ska föreslå hur den svenska modellen ska fungera, till exempel om det likt Danmark ska innebära sanktioner som indraget barnbidrag.
– Jag tänker inte föregripa utredningen, men ett obligatorium är ett obligatorium och då måste det få konsekvenser om man uteblir. Sedan behöver vi inte göra exakt som i Danmark, säger Ulf Kristersson.
Han ser ingen risk för negativ särbehandling när man enbart riktar in sig på vissa grupper.
– Tvärtom man måste också våga göra speciella insatser där vi inte når fram och vi vet att det är för många barn som inte kommer till förskolan alls eller kommer dit för sent, och att det finns en geografisk koppling till utsatta områden.
Tidigare i år presenterade även Socialdemokraterna ett förslag på obligatorisk förskola. De vill införa 15 timmar i veckan för alla barn från tre års ålder – 30 timmar i veckan i utsatta områden, för att barnen ska lära sig bättre svenska.
Förskolan De Syv Have ligger i närheten av Tingbjerg, ett bostadsområde som i flera år klassades som ett ”hårt ghetto” med kriminalitet, hög arbetslöshet och låga inkomster. Av förskolans barn har omkring 70 procent annan etnisk bakgrund än dansk.
– 2022 försvann Tingbjerg från listan över parallellsamhällen. Då tog en del föräldrar ut sina barn ur förskolan eftersom det inte längre var ett tvång. Det tyckte vi var synd, för vi såg ju hur mycket det betydde för barnens språkinlärning, säger Guli Werther som är pedagogiskt verksamhetsansvarig.
Området klassas fortfarande som utsatt, vilket innebär krav på språkscreening vid tre års ålder.
– Hittills har vi aldrig varit med om att ett barn inte behöver gå i förskola efter språkscreening, säger Guli Werther.
Hon berättar att förskolepersonalen lägger mycket tid på att förklara för föräldrarna varför deras barn behöver vistas i miljöer där man talar danska. Till sin hjälp har de BVC-sköterskor som besöker familjerna i deras hem och berättar vad verksamheten innebär.
– Ju tidigare vi får in barnen i förskola desto större chans att de får utbildning och klarar sig i framtiden. Om det dröjer tills de börjar skolan har mycket hunnit gå förlorat, säger hon.
Statsminister Mette Frederiksen ser inga problem med att tvinga föräldrar att sätta sina barn i förskolan eftersom ”Danmark och Sverige har den bästa barnomsorgen i hela världen”.
– Att säga till föräldrar som varken pratar språket, är på arbetsmarknaden eller är integrerade att deras problem inte ska gå i arv till nästa generation, ser jag inga konstigheter med, säger hon.
