I förra veckan aviserade EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra att det utlovade förslaget om ett skarpt och detaljerat EU-mål för minskade utsläpp till år 2040 sannolikt kommer att försenas, något som Aktuellt Hållbarhet har rapporterat om.
Redan då kom indikationer på att den konservativa och kristdemokratiska partigruppen EPP ville att EU skulle ta en ”klimatpolitisk paus”. En bild som stärks av det dokument som antogs vid ett möte för ledare inom EPP i Berlin i helgen, där Ulf Kristersson deltog i sin roll som M-ordförande.
EPP vill ”stärka konkurrenskraften genom att minska byråkrati och överreglering”, genom att bland annat stoppa införandet av det särskilda mål för förnybar energi som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen så sent som i december förra året uppdrog åt sin energikommissionär att ta fram. Von der Leyen deltog själv i mötet i Berlin.
När DN söker Statsminister Ulf Kristersson hänvisas vi till den moderata europaparlamentarikern Tomas Tobé:
– Vi menar att klimatpolitiken måste förenas mer med tillväxt eftersom det är kopplat till jobb och välstånd. Den bästa klimatpolitiken är att det går bra för svenska företag och om EU:s ekonomi växer. Om jobb och företagande flyttas ut ur Europa blir det också sämre för klimatarbetet, säger han.
Ett annat av förslagen från EPP handlar om att förbjuda så kallad gold plating – alltså att EU-länder i nationell lagstiftning inte ska kunna införa hårdare regler än de som beslutas på EU-nivå. Partigruppen vill också pausa EU:s reglering för hållbarhetsredovisning i två år för alla företag som inte har minst 1 000 anställda. Det här handlar om att företag ska rapportera och undvika saker som barnarbete i sina produktionskedjor.
EPP vill också pausa EU:s så kallade taxonomi, den gemensamma klassificeringen för hållbara investeringar, liksom EU:s klimattullar, CBAM, vars syfte är att avgiftsbelägga produkter med högt klimatavtryck när de importeras till unionen för att jämna ut konkurrensen. Klimattullarna är planerade att införas nästa år.
Cementbranschens europeiska organisation Cembureau reagerar negativt på EPP:s förslag om paus på klimattullar – de utsläppsminskande investeringar som branschen har gjort kräver långsiktiga politiska beslut, skriver organisationen i en kommentar.
Men de fossilintensiva industrierna drar också i andra riktningen. DN har nyligen rapporterat om hur stora biltillverkare kräver att EU:s klimatkrav ”måste anpassas efter verkligheten”.
EU beskrivs ofta som en föregångare i klimatomställningen. Men det oberoende forskningsprojektet Climate Action Tracker beskriver i sin senaste utvärdering EU:s klimatmål som otillräckliga. Politiken för att nå de otillräckliga målen fick också underkänt när EU:s vetenskapliga råd kom med sin första utvärdering av unionens klimatpolitik för ett år sedan. Takten på utsläppsminskningarna måste omedelbart dubbleras, konstaterade rådet då.
Statsminister Ulf Kristersson har beskrivit EU som Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform. Samtidigt har regeringen tidigare konstaterats arbeta för svagare miljö- och klimatreglering på EU-nivå och avstått från att kräva ett hårdare EU-uppsläppsmål till år 2040.
Tomas Tobé beskriver hur företag har flaggat för att det är svårt att förstå hur inrapporteringen ska se ut när de nya klimattullarna tas i bruk.
– Det behövs ett andrum. Det är en enorm EU-byråkrati som våra mindre företag inte mäktar med. Vi behöver stanna upp och se över lagstiftningen.
Du talar om ett andrum. Samtidigt vet vi att klimatkrisen har en tickande klocka och att effekterna märks överallt omkring oss, se på bränderna i Los Angeles som ett av många exempel. Är det rimligt då att pausa den här typen av reglering?
– Du kan inte driva klimatpolitik som inte också skapar jobb. Det är alltid så i politiken att det är en avvägning. Men jag tror att det är viktigt att vi kan stanna upp och fundera på är den här politiken tillräckligt effektiv?
Miljöpartiets europaparlamentariker Isabella Lövin reagerar starkt på utspelet från EPP.
– Det är otroligt oroande att de konservativa i Europa går fram med att slå undan benen för den europeiska klimatomställningen. Särskilt när Trump nu lämnar Parisavtalet igen, signalerar att han vill borra efter mer olja och vi kan räkna med att utsläppen kan öka. EU måste ta klimatledarskap, säger hon.
Läs mer:
Kan svenskens nödrop rädda Europas biltillverkare?
