Ska partier i mitten samarbeta med ytterhögern för att få igenom sin politik – eller strunta i att driva en fråga för att den gillas av ”fel” läger?
Frågan förföljer etablerade mittenpartier över hela Europa. Så även i Europaparlamentet i Bryssel och Strasbourg, där högervindarna fått maktbalansen att skifta.
Sedan EU-valet i fjol är det inte längre liberalerna eller De gröna som har rollen som kungamakare – utan konservativa EPP, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, liksom EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
De kan numera välja att söka stöd antingen högerut eller vänsterut i EU-parlamentet för att få igenom sin politik. Av tradition har EPP dock valt att göra upp med de pro-europeiska partierna till vänster om mitten – och ibland med nationalkonservativa ECR, där Sverigedemokraterna ingår.
Dörren till ytterhögern har dock varit igenbommad.
Partigrupperna Patrioterna, där bland andra franska Nationell samling och ungerska Fidesz sitter, och ESN med Alternativ för Tyskland anses vara för alltför Rysslandsvänliga och EU-skeptiska för att kunna samarbeta med.
På franska talar man om principen cordon sanitaire. På tyska om en Brandmauer.
Men på torsdagen var sprickorna i brandmuren ett faktum. För första gången någonsin drev EPP igenom lagstiftning med stöd från parlamentets ytterhöger.
Endast så kunde man uppfylla ett av Ursula von der Leyens viktigaste vallöften – att minska byråkratin och regelkrånglet för mindre företag. Det så kallade Omnibuspaketet är, anser förespråkarna, en nödvändig pusselbit för att EU ska komma ikapp USA och Kina i tillväxt och teknikutveckling. Konkret går lagen ut på att lätta på företagens rapporteringskrav om bland annat klimatåtgärder och underleverantörers arbetsförhållanden.
– Jag tror att detta är det enskilda lagförslag i EU:s historia som minskar företagens kostnader mest, säger svenska Jörgen Warborn (M), som lett förhandlingarna.
Hans förslag innebär att ännu färre företag framöver omfattas av EU:s rapporteringskrav.
– Med de förändringar som EU-parlamentet har beslutat rör det sig om minskade kostnader på omkring fem miljarder euro årligen.
Texten antogs med röstsiffrorna 382 mot 249. Svenska M, KD, SD och C röstade ja, medan L, S, MP och V röstade mot.
Kritiken från socialdemokratiskt håll var stark efter omröstningen, mot såväl innehållet som att EPP inte försökt nå en mittenuppgörelse.
– Det handlar om självklara saker: att ingen ska tvingas arbeta under slavliknande förhållanden, att barn inte ska tillverka varor som säljs i Europa och att företag inte ska kunna förstöra miljön utan att ställas till svars, säger S-ledamoten Heléne Fritzon.
– Gång på gång har vi sträckt ut handen. Vi har varit beredda att kompromissa och hitta gemensamma lösningar. Men vi har fått kalla handen.
Jörgen Warborn håller inte med om den beskrivningen. EPP hade tidigare förhandlat fram en kompromiss tillsammans med S-gruppen och liberalerna, men den fick inte stöd när parlamentet röstade i oktober.
– Man måste hitta en majoritet. Det är vad som hände i dag, varken mer eller mindre, säger Warborn.
Han säger att EPP kommer att fortsätta att söka samarbeten med mitten i andra frågor.
Kritiken har dock inte låtit vänta på sig. Den tyske socialdemokraten René Repasi drog paralleller till 1930-talet, då osämjan mellan konservativa och socialdemokrater banade väg för Hitler.
Stora ord och verbala krusiduller hör till vardagen i EU-parlamentet. Heléne Fritzon kallar det hela för ett ”haveri”.
– Moderaterna har bekänt färg. De har aktivt valt att gå ihop med de högerextrema i stället för att hitta en kompromiss med oss. Det är uppenbart att de vill göra ett Tidösamarbete på EU-nivå. Det tror jag man får betala ett högt pris för.
Lika arga som socialdemokraterna var, lika glada var Sverigedemokraterna.
– Det här är ju en väldigt stor dag för oss, säger Charlie Weimers, på väg in till omröstningen.
– Vi får till stånd en omröstning med förslag om rejäla regelförenklingar. Det var precis det här vi ville ha.
Högerpartierna hoppas att dagens omröstning ska bana väg för fler liknande uppgörelser.
Frågan är känslig av flera skäl. Ursula von der Leyen är beroende av stödet från socialdemokrater och liberaler i parlamentet. Tar de sin hand ifrån henne riskerar hon att fällas i en förtroendeomröstning.
Är det här spiken i kistan för von der Leyens koalition i EU-parlamentet?
– Det är min innersta förhoppning, säger Charlie Weimers.
Läs mer:
Skitig, skuldsatt och skadeskjuten – så hamnade EU:s huvudstad på fallrepet
Sigrid Melchior: Mycket väsen när franska politiker tog von der Leyen som gisslan
