– Så jag tycker att det är ett otroligt osmart beslut, och jag vet inte varför man har tagit det. Kanske är det för att man är rädd för att det annars blir för många simmare som är OS-klara. Men här tycker jag World Aquatics borde ha tänkt ett varv till, fortsätter Aronsson när hon utvecklar sina tankar om internationella simförbundet kvalregler för de nya grenarna.
Länge var frisim den enda 50-metersgrenen på OS-programmet. Med jämna mellanrum kom uppgifter om att övriga tre var nära OS-status, men tidigare har det stannat vid rykten.
När beskedet att 50 meter fjärilsim, ryggsim och bröstsim skulle finnas med på programmet redan i Los Angeles 2028 kom i april förra året möttes det därför av stort jubel bland många.
För Sarah Sjöströms del innebär det till exempel att hon i sitt sjätte raka OS – och med stor sannolikhet hennes sista – för första gången har chansen att ta en OS-medalj på 50 meter fjärilsim där hon har haft världsrekordet sedan 2014 och före mammaledigheten vann sex raka VM-guld.
Lika glad som Sjöström var, lika glad var hennes träningskompis Sara Junevik som bland annat vunnit EM-guld på 50 meter fjärilsim.
Men efter det inledande jublet blev allt lite krångligare.
I och med att inga simgrenar försvinner från OS-programmet, och IOK jobbar hårt för att sommar-OS inte ska växa utan helst minska, förstod alla att det skulle bli problem med tre nya grenar utan att antalet deltagande simmare fick öka.
Däremot hade få väntat sig den lösning som det blev.
Enligt beskedet från World Aquatics kommer de tre nya grenarna inte att ha kvaltider på samma sätt som övriga grenar har.
Istället införs specialregler för dem.
De simmare som har kvalat in i någon annan gren får starta även på 50 meter bröstsim, ryggsim och fjärilsim – under förutsättning att de klarat den tidsgräns som finns uppsatt för de nya grenarna. Troligtvis gäller samma regler för de som bara är uttagna som lagkappssimmare, men här finns fortsatt en viss osäkerhet.
– Men sedan har vi de som jag brukar kalla för ”supersprinters”, säger Martina Aronsson.
Med det menar förbundskapten Aronsson de simmare som bara satsar på 50 meter. En grupp som växer eftersom allt flera simmare fortsätter högre upp i åldrarna, och då väljer att satsa enbart på den kortaste distansen.
Deras enda chans att kvala till OS blir under världscupen hösten 2027.
Här finns det också fortsatt en viss osäkerhet kring hur upplägget kommer att se ut. Världscupen har tre deltävlingar och obekräftade uppgifter hävdar att varje deltävling får en av de tre nya grenarna som kvalmöjlighet.
– Det kommer att bli en otrolig press på simmarna. Tänk om de har oturen att vara sjuka just då. Och vad gör man om någon av dem vill försöka kvala i två av grenarna. Kommer de ha tiden att resa från ena stället till det andra – och då få en vettig förberedelse? Ja, det är en hel del frågor kvar att besvara, säger Martina Aronsson och skakar på huvudet.
I gruppen ”supersprinters” ingår Sarah Sjöström som enbart satsar på 50 meter frisim och 50 meter fjärilsim.
I hennes fall lär dock hennes start på 50 meter fjärilsim i Los Angeles lösa sig utan ett nervöst kval eftersom hon kommer att kvala på 50 meter frisim.
Men det finns andra svenska simmare som kan behöva säkra platsen under världscupen.
– De sex bästa på världscupen får en OS-plats. Men om de redan har en plats sedan tidigare tar man inte in sjuan, åttan och så vidare utan då brinner platsen så att säga inne.
I rollen som förbundskapten måste Martina Aronsson förhålla sig till de regler som än så länge har kommunicerats.
– Det är visserligen två och ett halvt år kvar till OS, och ett och ett halvt år kvar till världscupen, men tiden går fort. Redan nu pratar jag och tränarna om hur vi bäst kan göra ett upplägg för de som bara satsar på 50, säger hon.
– Sedan finns det ett parallellt spår där vi pratar med andra nationer om hur de upplever det här, och om det finns något som vi gemensamt kan göra för att påverka. Till det finns också ett tredje spår där jag har en tät dialog med Henrik Forsberg (sportchef) på SOK.
