På torsdagen presenterade Tidöpartierna med kulturminister Parisa Liljestrand (M) i spetsen en ny lag för public service i Sverige, tillsammans med riktlinjer som ska gälla mellan 2026 och 2033.
Lagförslaget, som grundar sig på fjolårets public service-utredning, slår bland annat fast att public service ska vara brett, teknikneutralt och fritt från detaljstyrning. Beredskapsuppdraget ska utökas och oberoendet betonas.
Anne Lagercrantz, vd på SVT, välkomnar delar av propositionen.
– Vi är väldigt glada över att det är åtta riksdagspartier som står bakom vikten av public service, säger hon till DN.
Samtidigt är hon kritisk till vad hon beskriver som ”politiskt önsketänkande och en ekonomisk ekvation som inte går ihop”.
Redan när utredningen presenterades var det många som oroade sig över att de tre public service-bolagen SR, SVT och UR skulle bli tvungna att göra stora besparingar. Den medelstilldelning som Tidöpartierna nu föreslår ligger i linje med utredningen och innebär att bolagen får en uppräkning av anslagen med 3 procent år 2026. Därefter ökar anslagen med 2 procent per år under 2027–2030, och med 1 procent per år under 2031–2033.
– Vi får ett utökat, och viktigt och rimligt, uppdrag för svensk beredskap. Men det är kostsamt och det finansieras inte. Det här gör att vi står inför stora rationaliseringar, säger Anne Lagercrantz.
Även Cilla Benkö, vd på SR, menar att bolagen nu ställs inför en ekonomiskt snårig situation. Hon är positiv till att propositionen betonar att bolagen ska vara oberoende även i beredskap, men gör bedömningen att man de närmaste åren kommer att behöva dra i gång ett sparpaket som motsvarar 300–400 tjänster.
– Vi är privilegierade som vet vår ekonomi i åtta år framåt, men när tilldelningen understiger kostnaderna behöver man effektivisera. Det kommer att gå ut över publicistiken och leda till mindre innehåll.
Lawen Redar, kulturpolitisk talesperson för S, är kritisk till att Tidöpartierna går vidare med en proposition som saknar stöd hos oppositionen. Även hon menar att medelstilldelningen är otillräcklig.
– En överväldigande del av de 120 remissinstanserna inför propositionen uttryckte att medelstilldelningen inte kommer att räcka till de här oerhörda uppgifterna som bolagen står inför, säger hon.
Parisa Liljestrand betonar å sin sida att public service-bolagen ges 83 miljarder kronor över åtta år.
– Jag har fullt förtroende för att bolagen kommer att kunna göra det de behöver göra för att arbeta så effektivt och kvalitativt som möjligt, med fokus på kärnuppdraget, säger hon efter torsdagens presskonferens.
Även utredningens förslag om att public service ska granskas externt fick kritik, bland annat från SVT som menade att det kunde riskera bolagens oberoende. Förslaget finns nu med i propositionen. Bland annat ska en forskningsrapport granska villkoret om opartiskhet.
Vad baserar ni en sådan åtgärd på?
– Vi har aldrig utfärdat ett så här långt sändningstillstånd någonsin tidigare. Då ser vi det som helt rimligt för förtroendet och framför allt för transparensen att man kan belysa hur public service-bolagen arbetar mot kärnuppdraget och utifrån sin organisation, säger Parisa Liljestrand.
– Vi välkomnar uppföljning och granskning men man ska komma ihåg att det här är politiskt beställda uppföljningar. Vi behöver veta mer om hur de ska göras, kommenterar Anne Lagercrantz.
Tidöpartierna skärper därtill bolagens ansvar för svenska språket.
– Att spegla ett svenskt sammanhang har ett särskilt värde, sade Alexander Christiansson (SD) på presskonferensen.
Samtidigt ändras en formulering om att public service ska spegla en ”variation i befolkningen” till ”hela befolkningen”, medan ett tidigare fokus på jämställdhetsarbete tonas ned.
Varför görs sådana ändringar just nu?
– Jag vill vara väldigt tydlig: det här handlar inte om minskade krav på jämställdhet, utan om att politikens inflytande över public service ska minska. Det handlar om att möjliggöra för public service att själva göra sina prioriteringar, säger kulturministern.
I utredningen föreslogs att de tre bolagens organisation borde ses över, vilket inte minst innebar att UR:s framtid som eget bolag tycktes vara osäker. Nu ser UR ut att bli kvar som bolag. I propositionen slår man dock fast att organisationen bör ses över inför nästa sändningsperiod som inleds 2034.
Vidare föreslås att public service-företagen ska fokusera på kärnverksamheten – ljud och rörlig bild – och inte på text. Det är något som branschorganisationen Tidningsutgivarna länge efterfrågat.
– Man bekräftar att textmängden i public service är ett problem för de privatägda medierna, och att det måste minska. Men jag tycker inte att de förmår att komma åt problemet med de formuleringar som finns i propositionen om hur det ska göras och följas upp, kommenterar TU:s vd Johan Taubert.
I lagförslaget står också att public services egna plattformar ska prioriteras. Man ska ha en ”återhållsam strategi” för externa plattformar som sociala medier.
Läs mer:
Stor oenighet kring public service-utredningen
Debatt. ”Stora skiljelinjer i synen på public services framtid”
