Skolplattformen kostade 675 miljoner att utveckla och lanserades 2018. Strax därefter kom de första rapporterna om problem med den gemensamma digitala plattformen för Stockholms stads kommunala skolor. Elever hade svårigheter att komma åt funktionerna i systemet och lärarnas administrativa börda beskrevs öka. I augusti 2019 stängdes delar av Skolplattformen hastigt ner efter att ett säkerhetshål hade gjort det möjligt för utomstående att komma åt både omdömen och personuppgifter hos elever i systemet.
Ett par år senare fick Skolplattformen ny kritik i en intern rapport och rankades som den mest allvarliga risken när utbildningsförvaltningens verksamhet utvärderas.
Totalt har it-systemet kostat Stockholms stad långt över en miljard kronor, om man räknar in utvecklingskostnaden och driften för de sex år som Skolplattformen har varit igång.
Nu ersätts Skolplattformen med en uppsättning appar. Den 8 augusti rullades de nya systemen ut som ska användas för vårdnadshavare till gymnasielever: Infomentor och Edlevo. Den 12 augusti gällde motsvarande sak för grundskolan, som enbart kommer att använda Infomentor, berättar Niclas Westin, avdelningschef vid utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.
– Vi bestämde oss för att upphandla beprövade standardprodukter som används av andra kommuner också, säger han.
Fokus för arbetet har varit funktionaliteten, berättar Niclas Westin vidare. Med andra ord: Allting ska funka.
Kommer det att fungera bättre nu jämfört med Skolplattformen?
– Jag tror att det kommer att fungera bättre än vad Skolplattformen har gjort, säger Niclas Westin.
Han lägger dock till en brasklapp:
– Vi har 110 000 elever, väldigt många vårdnadshavare och stora mängder personal som ska använda det här. Därför kommer det säkert att finnas en upplevelse av att allt inte kommer att fungera perfekt initialt eftersom det alltid tar lite tid att lära sig att använda nya tjänster. Vi har lagt ner mycket arbete på utbildning och information för att underlätta införandet så mycket som möjligt.
Förändringen sker inför höstterminens skolstart när det gäller grundskolan och gymnasiet. Men för förskolan har det nya systemet Tempus redan satts i drift. Även vuxenutbildningen kommer att byta ut Skolplattformen, men denna förändring sker med start i september.
Niclas Westin är fullt medveten om kritiken som genom åren har riktats mot Skolplattformen.
– Man gjorde ett gediget förarbete. Det fanns massor med kloka tankar i själva direktivet och planeringen av arbetet. Men en stor utmaning var att det drevs av stora mängder konsulter, säger han.
Styrningen av projektet blev svår när förvaltningen inte hade kontroll över processen i tillräckligt hög utsträckning.
– Lärdomen vi har dragit är att vi inte kan vara så här konsultberoende när vi driver den här typen av projekt. Den läxan har vi lärt oss, säger Niclas Westin.
Det huvudsakliga målet för de nya it-systemen som nu ersätter Skolplattformen är att de ska vara funktionella och ändamålsenliga, berättar Niclas Westin vidare. Tidigare har det varit olika företag som har ansvarat för att utveckla själva produkten och andra har haft ansvar för driften. Nu kommer ett och samma företag stå för samtliga delar.
– De har ett helhetsansvar för hur tjänsten fungerar funktionellt, men också för att hantera belastning och säkerhet, säger Niclas Westin.
Skolplattformen har i snitt kostat ungefär 125 miljoner kronor årligen att driva. Nu kommer den totala årliga kostnaden att sjunka väsentligt: Förvaltningens bedömning landar på cirka 80 miljoner kronor årligen framöver – även om det också tillkommer initiala kostnader under den tid som systemet tar att införa.
– Upphandlingskostnaden är 140 miljoner över åren 2022 till 2025. Men i de pengarna ingår införandekostnaderna, plus dubbeldrift under ett år. Det är en tydlig indikation på att vi jobbar mer kostnadseffektivt nu, säger Niclas Westin.
Läs mer:
Så blev Skolplattformen en it-katastrof
Hård användarkritik mot Skolplattformen i intern rapport
