Premiepensionssystemet, där svenskarna själva kan bestämma i vilka fonder pengarna placeras i, har en mörk kriminell historia i bagaget. Två stora skandaler gjorde att tiotusentals sparare lurades på pengar i det statliga systemet. Det var fondbolagen Allra och Falcon Funds som med avancerade upplägg blåste spararna.

I sin senaste rapport om lägesbilden för ekonomisk brottslighet nämner Ekobrottsmyndigheten premiepensionssystemet som ett område där kriminella har ett ökat fokus. Pensionsmyndigheten, som ansvarar för en del av systemet, tonar dock ned risken för liknande bedrägerier i dag.

Efter skandalerna, där fonder i systemet användes av bedragarna, har förändringar gjorts.

– Det är en helt annan process för att säkerställa att man har god kvalitet på fonderna och att det ska vara ett säkrare system, säger Anna Åkesson, jurist på Pensionsmyndigheten.

Systemet är uppbyggt med ett fondtorg där spararna kan gå in och välja vilka fonder en del av ens pensionskapital ska placeras i. Tidigare var pensionsmyndigheten i princip tvungna att släppa in fonder som var godkända av ett annat EU-lands finansinspektion.

Det gjorde det möjligt för bedragarna att få in fonder som godkänts av myndigheter med sämre kontroll som kunde användas i bedrägeriupplägget.

Fakta.Så fungerar premiepensionen

Premiepensionen är en mindre del av den allmänna pensionen. Där kan spararen själv bestämma vilka fonder som pengarna ska placeras i.

Den som inte gör något aktivt val får sina pengar placerade i statliga AP7 Såfa. Allmänt kallad soffliggarfonden.

Källa: Pensionsmyndigheten

I dag är det fondtorgsnämnden som hanterar vilka fonder som ska vara med. Den statliga myndigheten ska upphandla, granska och kvalitetssäkra fonderna.

Kan spararna vara helt säkra på att pengarna inte kommer att försvinna genom något brottsligt?

– Ja, det skulle jag säga att de kan.

Skandalerna kring Falcon Funds och Allra började rullas upp för nästan 10 år sedan. De inblandade i bedrägerierna dömdes i många fall till fängelse.

Men Pensionsmyndigheten driver fortfarande flera tvister med revisorer och banker för att försöka få tillbaka kapital till spararna. Myndigheten menar att de inte skötte sitt jobb som kontrollfunktioner för fonderna. Bland de som stämts finns Swedbank och SEB och revisionsjättarna KPMG, Deloitte och Pwc.

– Sådana här processer tar lång tid oavsett om det är Sverige eller utomlands och det gör att det drar ut på tiden. Men vi känner oss trygga med våra krav, säger Anna Åkesson.

För ett knappt år sedan kom också en dom i hovrätten om penningtvätt med kopplingar till Falcon Funds-härvan.

I Ekobrottsmyndighetens rapport nämns inget mer konkret om vad riskerna för premiepensionssystemet skulle vara i dag.

– Det är ett område där vi sett att flera kriminella lockats av att det finns stora pengar i omlopp samtidigt som upptäcktsrisken är låg. Allra och Falcon Funds är några exempel på hur man lurat pensionssparare med rena bluffverksamheter och där man dränerat pensionssystemet på pengar, säger Rikard Jermsten, GD på Ekobrottsmyndigheten.

Finns det några mer aktuella exempel?

– Den bild vi har av att det här är ett riskområde baseras på våra utredningar och domar som avkunnats. Sedan har vi ju en underrättelseverksamhet också, men den kan jag inte gå in på. Vi lägger ett samlat pussel.

Fakta.Så lurades spararna

Allrahärvan: Bolaget sålde fonder i premiepensionssystemet aggressivt via telefon och fick in mycket pengar från sparare. Bolagets ledning använde sedan komplicerade finansiella instrument som gynnade dem själva.

De ansvariga friades i tingsrätten men fälldes sedan i hovrätten och fick fängelsestraff. Exakt hur mycket spararna förlorade är oklart med Pensionsmyndigheten krävde skadestånd på 242 miljoner kronor av ansvariga.

Falcon Funds: Även här handlade om telefonförsäljning som lockade in sparare. De ansvariga gjorde sedan affärer i fonderna som innebar stora förluster för spararna. Även här dömdes flera ansvariga till fängelse. Spararna kan ha förlorat nästan 4 miljarder kronor på försvunnet kapital och utebliven avkastning, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar.

Pensionsmyndigheten har hittills lyckats få tillbaka 750 miljoner kronor till sparare och pensionärer som drabbats av härvorna.

Läs mer:

Pensionsmyndigheten varnar för misstänkta sms-bedrägerier

Guide: Så ser du hur riskfyllt ditt pensionssparande är

Share.
Exit mobile version