Livsmedelsverket vill att vi ska äta mindre kött och mer grönt, enligt förslag på nya kostråd som presenterades i september. Råden följer de nordiska näringsrekommendationerna och bygger på en stor genomgång av forskningsläget.
Men landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) ifrågasätter kostråden. Särskilt förslaget att minska konsumtionen av kött från nöt, gris, får och vilt av hälsoskäl. Det finns ”oklarheter” när det gäller effekten på svensk livsmedelsproduktion, anser han.
– Vi förtydligar att vi vill ha ett underlag hur råden påverkar svensk livsmedelsförsörjning. Riksdagen har beslutat att vi ska ha en ökad försörjning, säger han till DN.
Livsmedelsförsörjningen handlar om att vid krig och kriser ska det gå att få tag i basmat.
Peter Kullgren pekar på att Livsmedelsverket har utgått från att en liten del av befolkningen kommer att följa de nya kostråden. Därmed skulle påverkan på köttproducenterna och livsmedelsberedskapen också bli liten.
– Vi vill ta höjd för att 30 procent av befolkningen faktiskt följer kostråden. Vilken effekt får det på jordbruksmark och markanvändning?
Men varför ska köttproducenters intressen väga tyngre än folkhälsan?
– Det säger jag inte. Men det vore ytterst oansvarigt av en regering att, i nuvarande geopolitiska läge, inte ha med beredskapsperspektivet när vi gör olika bedömningar. Det mest centrala är att vi har mat på bordet, säger Peter Kullgren.
Landsbygdsministern konstaterar att Sverige är ett speciellt jordbruksland med olika förutsättningar i olika delar av landet.
– Vi måste se till att vi upprätthåller en bas för den livsmedelsproduktion som vi har väldigt goda förutsättningar att bedriva.
När det gäller själva hälsofrågan vill regeringen veta hur stor risken är för ohälsa vid konsumtion av just rött kött. Dessutom efterlyser man bättre underlag för klimatpåverkan från svenskt respektive importerat kött.
När Livsmedelsverket i höstas presenterade sina kostråd var det första gången det fanns en koppling till den svenska beredskapen.
– Folkhälsan är i fokus för råden. Blir folkhälsan bättre så stärker det också vår beredskap, sade nutritionist Åsa Brugård Konde, till DN.
Britta Ekman, enhetschef på Livsmedelsverket, har inga synpunkter på regeringens beslut utan konstaterar att man nu ska analysera det nya uppdraget och besvara regeringens frågor.
Kostråden baseras på nordiska näringsrekommendationer. Där är hälsan utgångspunkten.
Skulle ni kunna komma fram till något annat när det gäller hälsa än det ni redan har gjort?
– Jag kan inte föregå den analys som vi nu ska göra, svarar Britta Ekman.
Livsmedelsverkets främsta uppgift är att värna konsumenternas intressen av säkra och hållbar livsmedelskonsumtion. Nu ska man även ta in producenternas intressen i sin analys.
– Det finns inga motsättningar mellan en stark och god livsmedelsproduktion och en hälsosam livsmedelskonsumtion, säger Britta Ekman.
Livsmedelsverket ska redovisa sin analys till regeringen senast den 30 april 2025.
Fakta.Livsmedelsverkets kostråd
Nya råd:
● Ät minst 500 gram grönsaker, frukt och bär om dagen – gärna mer. Välj en stor andel grova grönsaker som rotfrukter, kål och lök, variera sorterna.
● Ät baljväxter ofta – gärna varje dag.
● Ät högst 350 gram rött kött i veckan, varav endast en liten andel bör vara charkprodukter.
Samma som tidigare:
● Ät mer fullkorn.
• Ät 20–30 gram nötter om dagen.
• Välj rapsolja eller andra nyckelhålsmärkta matfetter.
• Ät magra, osötade mejeriprodukter, gärna fermenterade som fil och yoghurt, varje dag, eller berikade vegetabiliska alternativ.
• Ät fisk 2–3 gånger i veckan.
• Begränsa konsumtionen av godis, choklad, glass, bakverk och sockersötade drycker.
• Ät högst 6 gram salt om dagen.
• Begränsa intaget av alkoholhaltiga drycker.
• Välj vatten framför andra drycker.
Källa: Livsmedelsverket
Läs mer.
Mindre kött och mer grönt – nya kostråd för första gången på tio år
