Nyligen publicerade Haaretz engelska utgåva en artikel som uppmanade Israels befolkning att bilda den ”israeliska kommittén mot etnisk rensning och krigsbrott”. Kommittén kan jämföras med en ”antifascistisk front”, skriver artikelförfattarna Yael Barda, juristprofessor vid Hebreiska universitet, och Meron Rapoport, israelisk redaktör och journalist (Haaretz, 19/11).
Det finns en skillnad på hur den israeliska opinionen förhållit sig till krigets civila offer fram till nu och hur de reagerat på den senaste tidens förflyttning av befolkningen från norra Gaza, menar skribenterna.
De tecken som de ser som en reaktion mot det fortsatta kriget är att det kommit uppmaningar till soldaterna från tidigare chefer för försvaret och säkerhetstjänsten att vägra inställa sig till reservtjänstgöring i Gaza. De tror också att den före detta försvarsministern Yoav Gallants uttalande om att alla militära mål redan är uppnådda i Gaza påverkar människors inställning till det fortsatta kriget.
Barda och Rapoport skriver att bilderna från kriget på palestinier som vandrar genom ruinerna av sitt land, eskorterade av stridsvagnar, kan påminna den judiska majoriteten i Israel om bilderna från Förintelsen. Bilderna för också tankarna till nakba, den palestinska flykten från Palestina/Israel 1948.
Barda och Rapoports artikel är en vädjan om att ta chansen att reagera och sätta stopp för kriget medan chansen ännu finns. Bygg allianser med andra grupper som försöker få ett slut på ”detta förbannade krig”. Om några veckor eller månader kan allt vara över och ett nytt kapitel lagt till historien om Israel-Palestinakonflikten; Gazakriget 2022-2024 och den fortsatta ockupationen av norra Gaza.
Det finns ännu en chans att påverka krigets slutresultat, att sätta stopp för att fler ska dö, även om offren på bägge sidor aldrig får tillbaka sina liv och Gaza förblir en ruinhög under lång tid framöver.
Trots att Israels regering avvisat påtryckningarna från omvärlden, senast internationella brottsmålsdomstolens efterlysning av Nethanyahu och Gallant för krigsbrott, måste svenska regeringen fortsätta sina försök att påverka Israel. Regeringens förbindelser med Israel har förbättrats: använd de goda relationerna i nya ansträngningar att få slut på kriget. Ännu finns tid att begränsa katastrofen för Israel och Palestina.
Liksom grupper som kämpar för Israels demokrati och rättfärdighet, som till exempel Standing Together och många andra, vägrar Barda och Rapoport att ge upp.
Sedan de skrev sin artikel har regeringen förbjudit alla ”statligt finansierade verksamheter” att ha kontakt med Haaretz eftersom tidningen publicerat ”flera ledarartiklar som har skadat staten Israels legitimitet och rätt till självförsvar”. Tidningen svarar att beslutet är ”ännu ett steg på Netanyahus resa för att avveckla den israeliska demokratin (…) Haaretz kommer inte att anpassa sig eller förvandlas till ett regeringsorgan som publicerar budskap som är godkända av regeringen och dess ledare” (24/11).
Vi måste stödja Israels fria opinionsbildare i deras arbete för att rädda sitt land.
Tidigare ordförande i judiska församlingen i Göteborg och författare, bland annat till ”När lojaliteten prövas. Om Israel och svensk-judisk identitet” (2013).
