Aftonbladet ska börja med betyg på litteratur, konst och teater. Äntligen! säger jag tyst inom mig själv, och sliter ännu en gång ut en av litteraturkritikens mest nötta ord. För betyg på böcker är modigt och lättare sagt än gjort.
BTJ är en leverantör av informationstjänster för kunskapssektorn som producerar och publicerar flest litteraturrecensioner i Sverige, tusentals varje år. Långt fler än Aftonbladet, DN, Expressen och Svenska Dagbladet sammanlagt och det har vi gjort sedan 50-talet. Vi sätter också sifferbetyg sedan snart 10 år tillbaka.
Ja, precis som Nina Björk gör gällande här i DN, var det ett ”brott mot äldre tradition” och ”tydlig, kvantitativ och byggd för det digitala bruset.” Ja, exakt så, vi utvecklas och förnyar för att ge våra läsare något som de efterfrågar: överblick. Inte för att ”liera oss med förlagens säljavdelningar”, som Mats Kolmisoppi kritiserar Aftonbladet för i Sydsvenskan. Ej heller för att ”ge efter för dumheten”, som Josefin de Gregorio skriver i Svenska Dagbladet.
Låt mig först säga att det är skillnad på våra och tidningarnas recensioner. Dels så recenserar vi en så betydande del av svensk litteratur att jämförelsen haltar redan där, dels så har vi en annan målgrupp: bibliotekarier, lärare och pedagoger på bibliotek, skolor och andra läroverk. Därutöver så är våra omdömen kortare, omkring 150 ord. Det är en hård sammanfattning av ett så komplext kulturuttryck som boken.
Det är inte en lätt uppgift. Men det går inte heller ”på tvärs mot allt som kritiken vill göra”, som Jenny Högström uttryckte det i Göteborgs-Posten. Det är svårt att skriva kortfattat, ofta svårare än att skriva ordrikt.
Den som tror att vi sätter sifferbetyg av de skäl som tillskrivs Aftonbladet tar fel. Vi har bara betalande abonnenter och behöver inte bry oss om klicken. Diskussioner om sifferbetygen och deras relation till recensionstexten utgör en stor del av arbetet med recensionerna från våra cirka 500 lektörer.
En del av kritiken bygger på ett missförstånd, inte sällan bland kulturskribenter, om att BTJ sätter för höga betyg. Precis som Martin Aagård oroar sig i Dagens ETC för att Aftonbladets betygsskala kommer leda till glädjebetyg. I vårt fall beror de relativt höga snittbetygen på att vår redaktion väljer bort de flesta böcker som hade fått låga omdömen. Vår uppgift är att vägleda till kvalitet, inte betygsätta ett representativt urval.
Många diskussioner stämmer dock ur missnöje från främst hybridförlag och självpublicerade författare som inte är nöjda med sitt betyg. Det hade varit enklare att helt skippa sifferbetyget, men vi gör det ändå – för det är det som våra kunder vill ha. Tydlighet, överblick och bredd.
Lyckligtvis har vi redaktörer som har stor erfarenhet av avvägningen mellan betyget i förhållande till recensionstexten. Den har de byggt upp genom att hantera hundratals recensioner i veckan under många år.
Sifferbetyget är en sammanfattning av recensentens uppfattning om boken. Där går det inte att gömma sina åsikter bakom abstraktioner och finurliga formuleringar. Man måste stå för vad man tycker. Det är tydligt och modigt och bra för litteraturkritiken.
Läs mer:
Nina Björk: Det gör mig nedslagen att just Aftonbladet slår in på denna väg
