Sonia Hedstrand rapporterar från politikerveckan i Almedalen i DN (28/6) och skriver att ett femtioårigt fredstillstånd kring den svenska kulturpolitiken nu har brutits, och att ett kulturkrig står för dörren. Vi välkomnar kritiken av regeringens syn på kultur, och vänder oss precis som artikelförfattaren emot att kulturen likställs med eller föreslås finansieras av kommersiella aktörer och tech-entreprenörer. Vad vi däremot inte håller med om är beskrivningen som görs av spel, där artikelförfattaren verkar mena att hela spelområdet utgörs av underhållningsprodukter utan konstnärligt värde.
”Spelvärldens företrädare krävde offentliga stöd, tillgång till kulturskolan och att få kallas ‘konst’”, skriver Sonia Hedstrand, underförstått att det är något orimligt och skrattretande. Från Dataspelscentrums sida önskar vi offentliga kulturstöd till spel och att få kallas konst av den anledningen att spel redan är kulturella uttryck och – stundtals – konst. Under seminarierna på SpelAlmedalen var ett av våra syften att förklara att spel knappast kan räknas som en sammanhållen företeelse: det finns mängder av olika typer av spel med olika målgrupper och inriktningar, allt från kommersiella produkter som alla känner till och de flesta har spelat, till transformerande konstupplevelser som enbart kan upplevas på plats på en festival, och de är alla kulturella uttryck.
Från Dataspelscentrums sida önskar vi offentliga kulturstöd till spel och att få kallas konst av den anledningen att spel redan är kulturella uttryck
Spel är utan tvekan ett av de största underhållningsmedierna i dag, men det betyder inte att alla spel utvecklas med kommersiella intentioner eller på kommersiella villkor. I Sverige finns en stor mängd indie-utvecklare och spelkreatörer som skapar spel för att de önskar uttrycka sig genom just detta medium. Eftersom spel bygger på interaktivitet erbjuder de den unika möjligheten att låta spelaren utforska tematik genom sina handlingar och val. Alla som har spelat ett spel som innehåller någon form av existentiellt dilemma vet att det kan skapa starka känslor. Spel som medium tillåter existentiellt utforskande och kan, precis som andra konstområden, användas för att belysa en viss fråga utifrån en konstnärlig intention.
På Kristianstad bibliotek hölls förra året spelcirklar där ungdomar spelade datorspel och sedan diskuterade deras innehåll under ledning av en bibliotekarie. Om spel inte hade ett kulturellt värde skulle en sådan spelcirkel falla platt. Det innebär inte att alla spel är verk med konstnärliga ambitioner eller värden, men det finns definitivt de som är. I en resolution kring e-sport och digitala spel slog EU-domstolen i november 2022 fast att datorspel är komplexa kreativa verk, med unika och kreativa värden (vår översättning).
Spel som medium tillåter existentiellt utforskande och kan, precis som andra konstområden, användas för att belysa en viss fråga utifrån en konstnärlig intention
När vi som är spelkreatörer säger att vår uttrycksform önskar bli accepterad på lika villkor som andra kulturområden menar vi just det: Offentligt kulturstöd ska kunna ges till spelprojekt och de ska bedömas på lika villkor som de andra kulturområdena, men samtidigt utifrån sin särprägel som interaktiva verk. Kriterier för att få kulturstöd är ofta att projektet bedöms ha någon form av verkshöjd, till exempel intressant tematik eller nyskapande gestaltning. Kulturbryggan accepterar redan ansökningar inom spelområdet för sitt stöd inom konstnärlig förnyelse och dessa bedöms enligt samma kriterier som andra konstprojekt. Spel ska inte särbehandlas, men inte heller automatiskt exkluderas på grund av hur mediet fungerar eller för att det också är en populär underhållningsform.
När det gäller att spel vill ”få tillgång till” kulturskolan så är spelskapande redan ett ämne på flera kulturskolor, exempelvis i Malmö, Stockholm och Luleå, samt på regional kulturskola i Skåne. Spelskapande finns på schemat i dessa kommuner eftersom många barn vill lära sig att uttrycka sig genom spel. Att erbjuda spelskapande tidigt skapar möjligheter att diskutera spelens funktion och innehåll och ökar därmed förståelsen för olika typer av spel. Dessutom görs mediet tillgängligt som uttrycksform för fler. Med en ökad mångfald bland spelskaparna ökar möjligheten att vi får se en större bredd bland de spel som skapas. Men framför allt: när nu spel är en av de mest utövade kulturformerna vore det väl märkligt att undanhålla den från barn som vill vara kreativa?
Kulturbryggan accepterar redan ansökningar inom spelområdet för sitt stöd inom konstnärlig förnyelse och dessa bedöms enligt samma kriterier som andra konstprojekt
Under SpelAlmedalen samlades företrädare för olika organisationer inom spelvärlden runt en fråga: Spelens önskan att få ta plats i kultursfären. Från Dataspelscentrums sida vill vi att det medium som vi verkar inom får ses som det komplexa och unika uttryck det är. Inom spel finns enorma möjligheter att utforska relationer, samhället och existensen – vad det innebär att vara människa – precis som inom andra kulturområden, och precis så som konsten ska göra.
Dataspelscentrum
Dataspelscentrum är en nybildad ideell förening med säte i Malmö. Föreningens syfte är att värna om spel som konstform och fritt kulturuttryck och dess mål är att fungera som en centrumbildning för kulturområdet spelskapande.
