Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Liberalernas förslag för mer disciplin och studiero i klassrummet har en lukt av 1800-talet, skriver författaren Maja Larsson på DN Kultur (28/10). Enligt Larsson är det viktigare att förstå bråkiga elever och förespråka kärlek framför skäll.
Men frågan är om Maja Larsson faktiskt förstår var svensk skola befinner sig i dag. Undersökning efter undersökning slår fast att stök, bråk och otrygghet blivit vardag i svensk skola.
OECD pekar på att Sverige ligger i Europas bottenliga vad gäller klassrumsdisciplin. Enligt Skolverkets attitydundersökningar anser endast hälften av grundskoleeleverna att både elever och lärare bemöts med respekt i skolan. Anmälningar om hot och våld mot lärare har ökat med 150 procent de senaste tio åren.
Gottgörande påföljder handlar om att sätta tydliga regler för barn i behov av det. Att tidigt lära barn vad rättvisa innebär och att handlingar leder till konsekvenser
Alltför många elever, lärare och annan skolpersonal möter i dag en arbetsmiljö i skolan som är helt oacceptabel. Liberalerna har i regeringen därför lagt stora resurser på att vända detta. Ett nytt statsbidrag möjliggör akutskolor för tillfällig omplacering av våldsamma och hotfulla elever. Det ska bli enklare att visa ut elever från klassrummet. Regeringen har satsat på fler speciallärare, små undervisningsgrupper och skolsociala team. Grundskolan ska bli mobilfri och regeringen har nyligen aviserat att stödsystemet i skolan ska göras om i grunden.
Men Liberalerna har gjort analysen att detta inte är tillräckligt. Många av de problem som svensk skola brottas med i dag har sina rötter i 68-rörelsens kulturförändring av utbildningsväsendet – som sedan fick fullt genomslag i 1990-talets olyckliga skolreformer.
Det var destruktiva, om än välvilliga, idéer om inkludering och elevdemokrati, och med starka inslag av antipati till auktoriteter i klassrummet. Det ledde sedermera till att lärare skulle sluta vara lärare. I stället skulle lärarkåren bli mentorer med uppdrag att vägleda fram kunskap. Barn oavsett behov och förutsättningar skulle placeras i samma klassrum. Elevinflytandet stärktes på bekostnad av lärarens makt över undervisningen.
Detta är idéer som har bidragit till en skola utan tydliga regler och ramverk för barn och där vuxenvärlden fått kapitulera inför stök och ordningsproblem.
I stället för att blicka tillbaka till 1800-talet bör Maja Larsson kanske rikta blicken mot framtiden. För om ordningsproblemen tillåts slå rot i svensk skola riskerar vi att gå mot en dystopi där skolan inte längre mäktar med sitt samhällsviktiga kunskapsuppdrag. Är det önskvärt?
Det är därför Liberalerna föreslagit flera åtgärder för att stärka lärarrollen, återupprätta studiero i klassrummen och säkerställa varje barns rätt till en trygg skolgång. Att lärare och rektorer ska få en utökad verktygslåda, utöver de disciplinära åtgärder som är stadgade i skollagen, handlar inte om att elever ska bestraffas. Det är ett påhitt från de som vill försvara nuvarande (o)ordning i svensk skola.
Gottgörande påföljder handlar om att sätta tydliga regler för barn i behov av det. Att tidigt lära barn vad rättvisa innebär och att handlingar leder till konsekvenser.
Svensk skola behöver en kulturförändring, precis som Liberalerna slagit fast. Barn lär sig bäst i en skola som präglas av trygghet, studiero och disciplin.
Läs mer:
Maja Larsson: Varför vill Liberalerna återgå till att straffa barn?
DN Debatt. ”Elever ska inte behöva vara rädda för sina lärare















