Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Efter presentationen av bilderna på det föreslagna Nobel center vid Slussen har en livlig debatt brutit ut om byggnadens gestaltning, innehåll och placering. Det tydligaste exemplet på allmänhetens engagemang är den störtflod av AI-genererade motförslag som visats i sociala medier. Det är en demokratisering av samtalet om arkitektur som jag välkomnar. Märkligare är den professionella debatten om byggnaden. Tillsynes helt utan en fördjupad granskning av förslaget har det dömts ut, ibland med märkliga kraftuttryck.
Skönhetsrådet var en av de starkaste kritikerna av det tidigare föreslagna Nobel center på Blasieholmen. I det fallet var byggnadens volym för stor och hög, innehållet opreciserat och förslaget krävde en rivning av ett kulturhistoriskt intressant tullhus från 1870-talet. En ny detaljplan behövdes för att skapa en byggrätt. Kort sagt: en jättevolym klev in i ett stadssammanhang som i huvudsak redan var färdigmöblerat. Skönhetsrådets linje vann allt fler anhängare och 2018 skrotades planerna på ett nybygge på Blasieholmen.
I det aktuella fallet är förutsättningarna annorlunda. Slussenområdet är statt i en stor förändring och sedan 2013 finns en byggrätt för en byggnad på kajen där Nobel center nu föreslås. Det är således redan bestämt att något kommer att byggas på platsen och att det kommer att avgöras i en förhållandevis snabb bygglovsprocess.
Byggrätten, som är styrd av samma detaljplan som nya Slussen, är utformad så att den medger fyra sammanlänkade kubiska volymer. Detta är en förutsättning för projektets arkitekt att arbeta med. I den professionella debatten har detta av vissa uppfattats som en tvångströja. En skicklig arkitekt visar sig dock i att hantera begränsningen i höjder och fotavtryck.
Skönhetsrådet har hittills inte varit involverat i processen och kommer att pröva bygglovet formellt så fort det sänts ut på remiss. Efter att ha satt mig in i projektet och studerat det utifrån ritningsmaterial och i stadssammanhanget som helhet är min bedömning att byggnaden väl svarar mot de förutsättningar som platsen ger.
Jag har full förståelse för att det i den allmänna debatten kan uppfattas som ett alldeles för nedtonat hus, särskilt om det funnits förväntningar om spektakulär arkitektur i linje med Sydneyoperan eller Guggenheim i Bilbao. Detta är dock en av byggnadens styrkor.
Nobelbyggnaden kommer att ligga direkt bredvid Stockholms ansikte: Skeppsbroradens 19 kvarter som mer än andra stadspartier utgör bilden av staden. Denna rad måste även fortsatt utgöra stadspartiets huvudsak.
Sammantaget är det föreliggande förslaget betydligt starkare än det tidigare och det ger Stockholm ett nytt publikt museum i stället för en anonym kontorsbyggnad
I Skönhetsrådets skrivelse till expertgruppen för nya Slussen 2014 kritiserades de två kontorshus som föreslogs framför Glashuset och KF-anläggningen på Stadsgården. Utifrån en stadslandskapsanalys ansåg rådet att Södra bergens förkastningsbrant inte skulle byggas för, utan att de två tillkommande husen skulle sänkas och gestaltas som vore de en fortsättning av de befintliga tullhusen på kajen.
I David Chipperfields förslag till Nobel center har dessa synpunkter arbetats in. I stället för ett högt kontorshus föreslås nu en lägre tegelbyggnad på kajen. En tydlig sekvens av kajbyggnader skapas därmed från Fotografiska mot Slussen.
Sammantaget är det föreliggande förslaget betydligt starkare än det tidigare och det ger Stockholm ett nytt publikt museum i stället för en anonym kontorsbyggnad. Ingen ny byggrätt behöver skapas som i det skrotade förslaget på Blasieholmen. Verksamheten kommer att stärka Slussen och Stadsgården som kulturstråk, utan att ta loven av Skeppsbrons bebyggelse.
Naturligtvis finns det också detaljer som kommer att behöva utvecklas i förslaget. En tydligare huvudentré, byggnadens slutenhet mot öster och det inte fullt övertygande mötet med kajen – där tekniska funktioner placerats på första parkett, är exempel på detta. Låt det bli grunden för en seriösare professionell debatt inför det kommande beslutet om bygglov. Det vinner Stockholms skönhet på.
Läs fler inlägg i debatten.
