Det råder brist på pengar, kompetens och tydliga riktlinjer när kultursektorn ska stärka beredskapen för kris och krig, anser fackförbundet DIK som varnar för allvarliga konsekvenser för både kulturarvet och samhällets beredskap.

Av de 225 miljarder kronor som satsas på försvar och krisberedskap läggs endast 0,03 procent på kulturens beredskap, står i rapporten ”Kulturen – måltavla och motståndskraft”.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) avfärdar jämförelsen som ”rent trams”.

”Museer och bibliotek behöver till skillnad från Försvarsmakten inte köpa nya stridsflygplan, artillerisystem och ubåtar”, skriver hon i ett sms till TT.

Att rusta svensk kultur för kris och krig kommer att kosta. Men hur mycket som krävs skiljer sig, menar Anna McWilliams som är forskare på avdelningen för försvarsanalys på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– För museer som ska skydda föremål och rusta upp skyddsrum kostar det jättemycket pengar. Övriga kultursektorn har också konkreta behov, exempelvis svenska bibliotek som redan är väldigt underfinansierade, säger hon.

Det går att förutsäga vilka verksamheter som kan stå pall eller klara sig mindre bra om kriget kommer.

– Det som fungerar bra i fred har bättre chans att fungera bra i krig. Man kan inte förvänta sig att konsten bara ska finnas där i händelse av krig. Det krävs satsningar för att stärka kulturen precis som i andra sektorer.

I samband med invasionen av Ukraina har Ryssland upprepat att Ukraina inte har en nationell historia eller ett eget kulturarv. I en konflikt med Ryssland, som använder kulturella argument för sina aggressioner, blir kulturen mer central, menar Anna McWilliams.

– När Sverige gick med i Nato målade Ryssland ut svenska kulturpersonligheter som Astrid Lindgren som nazister i propagandan, säger hon och fortsätter:

– Det finns skrämmande många exempel i Ukraina, och i andra konflikter, på hur man förstör kulturellt viktiga föremål.

Ryssland har gång på gång attackerat ukrainska kulturarv. Samtidigt finns många exempel i Ukraina på hur konstnärer och kulturutövare har haft en viktig roll för att stärka försvarsviljan, motståndskraften och gemenskapen hos det ukrainska folket.

I de ukrainska exemplen har kulturen och staten haft samma mål att stå upp emot angriparstaten Ryssland.

Men myndigheterna måste gå balansgång i arbetet för att skapa ett motståndskraftigt, rikt och stärkande kulturliv, som står pall i tider av kris och krig, menar Anna McWilliams.

– Kulturen ska vara fri och armlängds avstånd och yttrandefrihet ska råda. Försöker staten styra kulturen i sina egna syften motverkar man det som man ytterst vill försvara.

Läs mer:

Stort intresse för att skydda kulturarv i krig

Share.
Exit mobile version