Det är ett mörkt kapitel som avslutas för Israel när kvarlevorna av Ran Gvili hittats och återförts till hans familj. För första gången sedan 2014 finns ingen gisslan, varken levande eller död, kvar i Gaza.

Det är också en stor seger för Benjamin Netanyahu, särskilt eftersom valet i Israel ska hållas senare i år, påpekar Anders Persson, lektor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

– Det här var ett av krigsmålen och ett av de stora löftena som utfärdades i början av kriget. Nu är det gjort, säger han.

Han får medhåll av oberoende Mellanösternexperten Alexander Atarodi, som förtydligar att det handlar om en politisk och moralisk seger snarare än en militär seger för regeringen.

– Kanske blir det så att vi inte får se några stora framsteg förrän det israeliska valet är avgjort. Partierna som sitter i nuvarande koalition vill inte att Israel ska gå över till fas två, säger Alexander Atarodi.

I fas två av USA:s president Donald Trumps fredsplan ingår demilitarisering, ett nytt teknokratiskt styre, rekonstruktion av Gaza och ett israeliskt tillbakadragande. Det nya övergångsstyret ska övervakas av en fredsstyrelse, ledd av den amerikanske presidenten.

Israel har först och främst utlovat att man ska öppna gränsövergången mellan Gaza och Egypten när den sista gisslan är släppt.

Vad som ska ske efter det återstår att se.

– Det man kallar för postkonfliktfasen är ofta väldigt svår och instabil. En viktig fråga är vilken av alla utmaningar som ska komma först, säger Anders Persson.

– Om Trump lyckas är det ett stort steg för honom och kommer säkerligen att stärka hans fredsstyrelse, och på samma sätt om han misslyckas så kommer den att försvagas, fortsätter han.

Alexander Atarodi påpekar att det också innebär att Donald Trump kan öka pressen på Israel.

– De krafter som har använt detta som ett argument för att inte gå över till fas två har inte det argumentet längre. Nu måste man försöka att antingen helt och hållet acceptera fas två – eller hitta på någon annan ursäkt, säger Alexander Atarodi.

Som det ser ut nu verkar det som att både USA och Israel i första hand vill fokusera på att avväpna Hamas, bedömer både Persson och Atarodi.

– Det nya styret måste ha militär och polisiär kapacitet, och framför allt politiskt mandat för att kunna avväpna Hamas, säger Alexander Atarodi.

Nu behöver länder som Turkiet, Qatar, Egypten och USA övertyga Hamas om att de behöver lämna ifrån sig makten för att det nya styret ska kunna börja arbeta med de långsiktiga frågorna, tillägger han.

– Samma aktörer behöver också övertyga Israel att dra sig tillbaka ytterligare. Just nu kontrollerar Israel fortfarande runt 50 procent av Gaza.

Fakta.Vapenvilan i Gaza

● Avtalet om vapenvila trädde i kraft i oktober 2025 och bygger på Trumps 20-punktsplan för fred. Den går ut på att Gaza ska bli en ”avradikaliserad, terrorfri zon” och återuppbyggas ”för det palestinska folkets välstånd”.

● Gaza ska styras av en ”teknokratisk och opolitisk” övergångsregering, bestående av ”kvalificerade palestinier” och internationella experter.

● En internationell grupp, kallad Fredsstyrelsen, ska övervaka regeringens arbete. Fredsstyrelsen leds av Donald Trump själv.

Share.
Exit mobile version