Samtidigt som hushållen har tyngts av hög inflation och stigande räntor de senaste åren har svenska bankers lönsamhet ökat kraftigt. Det högre ränteläget har skapat 80 miljarder kronor i extra vinster, enligt tidigare beräkningar i DN.
Detta har fått flera partier att reagera.
– Bankernas marginaler är väldigt höga och har varit det ett tag. De har varit duktiga på att höja sina räntor ut mot bolåntagare, men kanske inte riktigt lika snabba med att höja inlåningsräntorna, säger Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.
Liberalerna vill nu nu ändra helt på modellen för hur bolåneräntor sätts i Sverige.
Partiet föreslår att en offentlig referensränta, till exempel den så kallade Stibor-räntan, ska användas som utgångspunkt när bolåneräntorna bestäms, i stället för de listräntor som bankerna använder i dag. Stibor är en referensränta som används mellan banker, och som ger en bild av vad bankernas kostnader för upplåning är.
– Vi tycker att bolåneräntan ska bestämmas som den finska modellen med en referensränta utifrån bankernas kostnader för att låna ut pengar, i stället för dagens listränta. Det innebär att bankerna skulle behöva motivera för sina kunder varför bolåneräntorna ska vara högre än så, i stället för att privatpersoner, som i dag, ska behöva motivera varför de bör ha en lägre ränta än listräntan, säger Cecilia Rönn.
Fakta.Bolåneräntor i Finland och Sverige
● I Sverige använder bankerna sina egna listräntor som utgångspunkt för att bestämma bolåneräntorna. Utifrån listräntorna förhandlar bolåntagarna med banken om olika rabatter, vilket innebär att de flesta låntagare i praktiken har en lägre ränta än listräntan.
● I Finland sätts bolåneräntorna ofta på omvänt sätt, nämligen som ett procentuellt påslag på en referensränta. Som referensränta används ofta olika Euriborräntor, det vill säga en ränta som används mellan banker i euroområdet.
Räntan på ett lån som är bundet till en referensränta varierar, om till exempel 12 månaders Euriborränta används som referensränta, justeras bolåneräntan var tolfte månad.
Källa: Finansinspektionen i Sverige respektive Finland
Enligt Cecilia Rönn kommer Liberalerna att lyfta in den här frågan i regeringssamarbetet, och driva på för att en utredning tillsätts.
– Jag vet inte vad de andra partierna tycker i dagsläget men jag har svårt att se att de skulle vara emot att titta på den här modellen där vi ställer oss på bankkundernas sida på ett tydligare sätt och ökar transparensen, säger hon.
Tidigare i veckan meddelande Mikael Damberg (S) att även Socialdemokraterna vill se en förändring av hur hushållens bolåneräntor sätts. Partiet vill bland annat förbjuda bankerna att använda listräntor som utgångspunkt för bolåneräntorna. I stället ska de jobba med snitträntor, sa Mikael Damberg under en pressträff på onsdagen.
Listräntor är de räntor för bolån som bankerna marknadsför utåt. I praktiken blir de genomsnittliga bolåneräntorna dock lägre, eftersom de flesta kunder förhandlar sig till olika rabatter. Bankerna är skyldiga att månadsvis redovisa vilka genomsnittliga räntor som kunderna faktiskt betalar.
Det blir dock inte tydligare för kunderna vad bankens kostnader för upplåning är, om man bara tittar på snitträntor i stället för listräntor, tycker Cecilia Rönn.
– Vårt förslag om att utgå från en offentlig referensränta ökar transparensen gentemot kunderna betydligt mer, säger hon.
Enligt Cecilia Rönn har liberalerna hämtat inspiration till sitt förslag från Finland, där bolåneräntor bestäms utifrån en liknande modell.
Partiet är dock inte det första att snegla mot de finska räntorna. Vänsterpartiet har tidigare föreslagit samma modell för hur bolåneräntor bör sättas, bland annat i en riksdagsmotion 2019.
