Under måndagen kom beskeden slag i slag om L-toppar som kliver av sina uppdrag. Paulina Brandberg lämnar sin post som jämställdhetsminister och Jakob Olofsgård avgår som partisekreterare efter bara ett år. Dessutom är chefen för partikansliet Oscar Wåglund Söderström på väg bort.
Ovanpå detta har två ledamöter nyligen lämnat riksdagen: Robert Hannah och Anna Starbrink. Även kommunikationschefen har hoppat av.
– Det är klart att det här skapar oro. Vi ska snart in i en valrörelse och då måste det finnas ett lag som fungerar. Vi behöver inga onödiga uppförsbackar, säger en L-veteran.
Paulina Brandberg har uppgivit att hon behöver mer tid för familjen än vad ministerrollen tillåter. Varför Jakob Olofsgårds slutar är mer oklart men han har utlovat någon slags förklaring längre fram.
Avhoppen sker mot bakgrund av ett mycket dåligt opinionsläge, med siffror som länge legat klart under riksdagsspärren. DN har talat med en handfull centralt placerade källor men situationen är känslig, många är ovilliga att uttala sig med namn.
Att ledningen saknar krisinsikt och har tappat kontakten med partiorganisationen är en åsikt som återkommer. En liten kärna i partitoppen anses ha fastnat i en ”bunkermentalitet”.
Partiledaren Johan Pehrson säger till DN att han upplever att han har kontroll över sitt parti. Att så många personer hoppat av sina poster eller partiet på så kort tid ser han inte som ett svaghetstecken.
– Det är klart att vi är ett litet parti, men att det finns ett antal personer som efter ett val kommer fram till att man under den här mandatperioden vill göra något annat – det ska man ha respekt för.
Det finns en kritik mot hur Jakob Olofsgård har skött jobbet som partisekreterare. Rollen är särskilt viktig när ett parti sitter i regeringen och partiledaren och andra toppnamn är upptagna av ministersysslor. Då är det partisekreteraren uppgift att se till att relationen mellan lokalpolitiker, gräsrötter och ledning ändå fungerar.
– Han har inte den erfarenhet som krävs, du måste kunna partiet, känna personerna och kulturen. Det var kanske inte rätt att tillsätta honom från början, säger en central källa.
DN har sökt Jakob Olofsgård.
Redan nu pekas en person ut internt som rätt val för att kliva in på partisekreterarposten och städa upp röran: Helena Dyrssen. Hon är en veteran som i dag är statssekreterare hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Helena Dyrssen har redan varit partisekreterare en period och jobbade i alliansregeringens samordningskansli.
– Hon skulle vara en stor tillgång som partisekreterare, säger en källa.
Samarbetet med Sverigedemokraterna har länge varit en källa till konflikt inom partiet men på den fronten har det varit relativt lugnt på senare tid, uppger flera källor.
Johan Pehrson upplever att det finns en bred uppslutning kring den policyutveckling som partiet gjort under senaste tiden.
Sitter du säkert som partiledare?
– Min plats står till ständigt förfogande. Jag är här för att det är viktigt för vårt parti, och jag har ett brett stöd i det arbete vi gör för att möta väljarna i valet 2026.
Och du tror partiet vill att du ska sitta kvar?
– Det får du fråga någon annan men de jag pratar med har stort förtroende för arbetet med den politiska utvecklingen och det organisatoriska, säger Johan Pehrson.
Läs mer:
Nina Larsson blir ny jämställdhetsminister
Jämställdhetsminister Paulina Brandberg avgår: ”Ett högt pris att vara statsråd”
Liberalernas partisekreterare slutar
Annie Reuterskiöld: Liberalerna – en redan krasslig patient som just blev sämre
