Många har sett bilder på svältande havsfåglar med magarna fulla av plastskräp i regnbågens alla färger.
Eller sköldpaddor som trasslat in sig i gamla plastförpackningar och inte kommer loss.
Plastföroreningar – både i form av plastskräp och utsläpp från produktion och förbränning – orsakar skador på människor, djur och ekosystem.
Men hur ska ansvaret för plastföroreningskrisen fördelas? Förhandlingarna om ett globalt plastavtal ska enligt FN:s tidsplan vara färdiga före årsskiftet.
Samtidigt har forskare gjort den hittills största kartläggningen av varifrån plastföroreningarna kommer.
Studien, som publiceras i Nature, visar att 52 miljoner ton plast hamnade i miljön under 2020.
Forskarna vid University of Leeds använde AI för att kartlägga avfallshantering i över 50 000 samhällen världen över och upptäckte att mer än två tredjedelar av plastföroreningarna kommer från sopor som inte tagits om hand.
Nästan 1,2 miljarder människor — 15 procent av världens befolkning — lever utan tillgång till avfallshantering.
Studien visar också att ungefär 30 miljoner ton plast, eller 57 procent av alla plastföroreningar, brändes utan någon form av miljökontroll.
Ett antal låg- och medelinkomstländer pekas ut som de största källorna till världens plastföroreningar. Indien rankas som det värsta förorenarlandet, följt av Nigeria och Indonesien. Kina, som tidigare ansågs vara den största källan, har förbättrat sin avfallshantering och rankas nu som nummer fyra.
Tio i topp
(Antal miljoner ton per år)
Forskarna varnar för att Afrika söder om Sahara kan bli de kommande decenniernas stora källa till plastföroreningar. Många av länderna där har en bristfällig avfallshantering och en snabbt växande befolkning.
I låg- och medelinkomstländer genereras en relativt låg mängd plastavfall per person, men en stor del av avfallet slängs på öppna soptippar, eller samlas inte in alls.
Forskarna hoppas att deras studie kan bli en grund för politiska beslut och ett hjälpmedel för ett globalt plastavtal, liknande Parisavtalet för klimatet. De menar att öppen förbränning av plast måste ses som en akut hälsorisk.
– Öppen förbränning av plastavfall kan leda till betydande skador på både människors hälsa och miljön. Vi måste börja prioritera detta problem innan fler liv påverkas, säger studiens huvudförfattare Costas Velis vid University of Leeds, i ett pressmeddelande.
Men ansvaret för plastföroreningskrisen är en omdebatterad fråga. Tidigare försök att peka ut låglöneländers bristande sophantering som en avgörande faktor har väckt kritik om ”avfallskolonialism”. Kritikerna menar att man även måste ta hänsyn till överproduktionen och överkonsumtionen av plast i höginkomstländer och till den export av plastavfall som sker från rika till fattiga delar av världen.
Studien i Nature har också redan fått ett svar, som framhåller att enbart avfallshantering inte kommer att lösa problemet. Enligt repliken behövs mål för att begränsa produktionen och konsumtionen av ny plast som tillverkas av fossila bränslen.
Ellen Palm, plastforskare vid Roskilde universitet, välkomnar studiens fokus på att kartlägga plastföroreningar.
– Det är i grunden bra att få veta mer om hur mycket plastföroreningar som släpps ut eller hamnar i naturen. Om förhandlingsprocessen om ett globalt plastavtal går i mål behövs förmodligen någon typ av kvantitativa mätningar för att se till att avtalet följs, så som man gör med Parisavtalet på klimatområdet, säger hon.
Däremot håller hon inte med om att låglöneländer med bristande avfallshantering skulle vara huvudansvariga för plastföroreningskrisen.
I asiatiska länder (exklusive Japan) konsumeras i genomsnitt 36 kilo plast per person och år – medan Västeuropa och Nordamerika har en genomsnittlig plastkonsumtion på 136 respektive 139 kilo per person och år.
– Svenskar använder betydligt mer plast än invånare i Indien eller Nigeria. Om vi ska minska de globala plastföroreningarna är det viktigt att de länder som producerar och konsumerar mest plast också tar ett stort ansvar, säger Ellen Palm.
Men människor i rika länder konsumerar mest plast
Rikare länder med hög konsumtion och engångsprodukter står för den största mängden plastavfall per person. (Antal kilo plast per person och år)
Källa: Statista
Läs mer:
Så förändrar vi jorden med plast
Fyrdubbling av plast i haven väntas
Sopeldning av plast värmer svenskarna om vintern
