Läkarförbundet: Skärpt lagstiftning krävs för fler fasta läkare

Vård- och omsorgsanalys presenterade i oktober hur stor andel av befolkningen som har en fast läkarkontakt. Utvecklingen har stått stilla sedan 2020.

– Givet alla de satsningar som gjorts från statens sida är utfallet ett tydligt underkännande av regionernas och regeringens arbete i frågan. Om regeringen menar allvar med att bygga ut primärvården måste man börja ställa tydligare krav på regionerna, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

Regeringen tog under 2018 initiativ till en reform för att ställa om hälso- och sjukvården. Det övergripande målet var att patienten skulle få en god, nära och samordnad vård. Hittills har staten satsat drygt 29 miljarder kronor.

Redan när reformen drevs igenom ville Läkarförbundet införa en lagändring för att patienter skulle listas på en namngiven läkare, och inte bara på en vårdcentral. Fasta läkare i primärvården skulle bidra till en bättre vård för patienterna och till ett mer resurseffektivt användande av skattemedel, enligt Sofia Rydgren Stale.

– Som patient skulle man veta vem man ska vända sig till, vilket leder till en minskad risk att falla mellan stolarna. Ur läkarperspektiv skulle det bli lättare att ställa diagnos och besluta om behandling om du får lär känna din patient, säger hon.

– Även ur ett samhällsperspektiv skulle vården bli mer effektiv, då det kan leda till ett minskat behov av akutsjukvård och sjukhusinläggningar.

För två år sedan satte Socialstyrelsen 1 100 invånare som riktvärde för hur många patienter landets allmänläkare maximalt bör ha. Enligt Sofia Rydgren Stale har dock bara tio regioner, vilket innebär knappt hälften, fattat ett beslut om att nå målet.

– Utöver det har bara regionerna Stockholm, Uppsala och Gotland skapat handlingsplaner för att nå målet. Det som krävs nu är att alla regioner fattar beslut om att nå riktvärdet. Därefter måste de besluta hur de ska nå dit och sätta upp delmål, säger hon.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) menar att regeringen arbetar för att regionerna ska nå målet om fasta läkarkontakter. I maj aviserade regeringen att de statsbidrag för omställningen till en samordnad vård som sedan 2018 fördelas till regionerna från och med nästa år ska hanteras genom en förordning. Det ska ge en tydligare styrning mot målen, enligt ministern.

– När det inte fungerar med en överenskommelse väljer vi att övergå till skarpare sätt att agera, säger hon. Det är en stor förändring, som regionerna inte ser odelat positivt på.

Vård- och omsorgsanalys rapport visar också att Sverige hamnar långt ned i internationella jämförelser. Där 32 procent av svenskarna uppger att de har en fast läkarkontakt, landar siffran på cirka 81 procent i länder som Frankrike, Storbritannien, Tyskland och USA, enligt den internationella undersökningen International Health Policy Survey.

Enligt Sofia Rydgren Stale är en viktig orsak den rådande bristen på specialister inom allmänmedicin, där många läkare väljer bort primärvården på grund av dålig arbetsmiljö.

– Man tvingas ta ansvar för ett alldeles för stort antal patienter. Socialstyrelsens riktvärde är en specialist per 1 100 invånare. Men i verkligheten hanterar många läkare dubbelt så många, eller i vissa fall ännu fler, patienter, säger hon.

– Det leder till att läkarna får sämre möjligheter att känna att de gör ett bra jobb och kan finnas där för sina patienter.

Läs mer:

Distriktsläkarföreningen: ”88 år tills svenskarna får fast läkare”

DN Debatt: ”Svikna löften om fast läkare – trots att alla är överens”