Precis innan Waxholmsbåten ska lägga ut mot Landsort i Stockholms skärgård ropar kaptenen ut att morgondagens turer är inställda. Det ska blåsa upp och isen väntas tjockna. Den som vill tillbaka till Nynäshamn innan helgen får ta eftermiddagsturen i dag.
– Är det för att du ska på fest i kväll eller? säger Lennart Stuxberg, 76, skämtsamt till kaptenen.
Lennart har bott på Landsort – eller Öja som ön egentligen heter – i 30 år. Han är en av ett tjugotal fastboende. Totalt finns ett 70-tal fastigheter på ön, men många av husägarna är bara där på sommaren.
Efter en halvtimme guppar båten in mellan snöklädda stenhällar och folktomma faluröda trästugor.
– Så här års är allt stängt, säger Lennart.
Med ”allt” menar han de två restaurangerna, vandrarhemmet och logiet.
Den långsmala ön har ett strategiskt läge vid inloppet till Stockholm, och har haft stor betydelse för svensk sjöövervakning och kustförsvar i över 300 år. Under kalla kriget byggdes ett då toppmodernt kustartilleribatteri in i berget.
De boende på ön har hittills bara fått hyra sina tomter av staten. Men sedan några år tillbaka vill Statens fastighetsverk (SFV) sälja av mark på Landsort.
Processen för en omfattande försäljning är fortfarande i ett tidigt skede – men redan nu har det kommit in ansökningar om att köpa tomter.
Fortifikationsverket, som förvaltar fastigheter för försvaret och har en central roll i samråden inför försäljningar av statlig mark, kovände i januari efter samtal med Försvarsmakten och sade ja till en av ansökningarna. Bara fyra månader tidigare bedömde de att samma tomt skulle vara både olämplig och skadlig att sälja eftersom den ligger på strategiskt viktig mark.
SFV har ännu inte tagit ett slutgiltigt beslut för de ansökningarna som kommit in.
När vi stiger i land möter vi Björn Öberg, 80, som bott på ön hela sitt liv och arbetat som lots. Hans farfars far byggde stugan där han bor. Målningar med havs- och båtmotiv täcker samtliga väggar.
– Det blir inte mycket roligare än så här, säger Björn och sätter ner en vetelängd och en kaffekanna på bordet.
Åsikterna om möjligheten till friköp på ön är delade. Många arrendatorer har längtat efter att köpa loss sina tomter, men Lennart och Björn är mer tveksamma. De vill veta vad det skulle kosta – och hur stora ytor det handlar om.
– Men vi har fastnat i en rävsax, säger Lennart.
På ena sidan saxen hotar de ständigt stigande arrendeavgifterna. På den andra finns risken att friköpen blir så dyra att bara de med riktigt god ekonomi har möjlighet att köpa. Om några tomter säljs skulle det driva upp arrendena ytterligare, tror Lennart.
– Det är inte säkert att man får lån när man är i min ålder, säger Björn.
De är inte heller säkra på om det är bra ur ett försvarsperspektiv att sälja mark på Landsort. Därför vill Lennart och Björn allra helst köpa tillsammans med grannarna.
Dels tror de att huller om buller-landskapet med bodar, stugor och stigar blir svårt att dela upp i en detaljplan. Dels hade samägd mark inte kunnat köpas upp av främmande makt, menar de.
– Jag är helt övertygad om att vi kommer att ha militär här om beredskapen höjs. Det vore väldigt märkligt annars, säger Björn.
Marcus Årskog, pressekreterare på SFV, berättar att myndigheten vill avyttra marken för att man bedömer att staten inte har behov av den.
Så det finns inte några ekonomiska motiv med avyttringen?
– Nej, detta är i första hand inte en ekonomisk fråga utan handlar om att följa riksdagens inriktning och möjliggöra friköp där det är lämpligt, säger Årskog.
I politiken finns det splittringar i frågan, både på riksdags- och kommunnivå.
Marcus Svinhufvud (M), kommunstyrelsens ordförande i Nynäshamn, är positiv till friköpen.
– Det är inte vi som ska föra Försvarsmaktens talan om huruvida det här är viktiga tomter eller ej, säger han.
Han menar att friköpen skulle hjälpa de boende att slippa höga arrendeavgifter.
– En förkrossande majoritet av de boende vill ju ha det här. Det gör att det kommer kunna leva mer i skärgården.
Patrik Isestad (S), oppositionsråd i Nynäshamn, har en annan uppfattning. Han ser försvarsrisker med försäljningen och ser en oro hos medborgarna.
– Innan den ryska invasionen i Ukraina hade nog ingen brytt sig riktigt, men i dag är det oerhört starka reaktioner, säger han.
Om Försvarsmakten inte skulle ha några invändningar ser Isestad ännu ett problem med att avyttra marken.
– Då blir det många sommarboende, och näring kommer att saknas här resten av året. Om man ska ha en levande skärgård så behöver man tänka några steg längre.
Marcus Svinhufvud tror att S åsikter om friköpen handlar om något annat:
– Om man läser mellan raderna så skulle jag säga att det handlar om att man inte riktigt gillar privat ägande, säger han.
Peter Hultqvist (S), ordförande i riksdagens försvarsutskott, riktar skarp kritik mot att regeringen inte stoppar planerna på avyttringen. Det kommer att vara ett krav från S.
– Man kan tycka att det känns ofarligt med arrendatorer som funnits på en viss plats under en lång tid. Men det är bättre att skapa maximal säkerhet. Staten måste äga den här typen av mark, säger Hultqvist.
Han ifrågasätter om staten över huvud taget ska sälja strategiska områden i dagens säkerhetspolitiska läge.
– Den typen av lokalisering är attraktiv för främmande makt och de kan agera via bulvaner på olika sätt.
Litar du inte på Försvarsmakten och Fortifikationsverkets bedömning?
– Det är inte säkert att statliga myndigheter i alla delar har rätt i sina bedömningar. Vi gör en annan bedömning och det är viktigt att man har en oerhört stor försiktighet när det gäller att göra sig av med statlig mark i den typen av miljö.
Staten kan i händelse av krig och höjd beredskap ta mark i anspråk. Hultqvist tycker inte att det förändrar någonting:
– Man ska inte krångla till saker och ting. Om det är fel part som äger marken i slutändan kan man ha rätt så stora krångel att hantera.
SFV och Fortifikationsverket ligger under finansmarknadsminister Niklas Wykman (M). Hans pressekreterare Victoria Ericsson säger att Wykman i nuläget inte har någon kommentar:
– Det här handlar om ett pågående enskilt myndighetsärende och det är inte något vi ska ha synpunkter på, säger Ericsson.
Om det faktiskt blir någon försäljning återstår att se. Men Lennart Stuxberg på Landsort börjar bli otålig:
– Det värsta en människa kan råka ut för är ovissheten. Och nu är det en väldig ovisshet. Jag vet att jag har råd att bo här i dag, men kan jag det om tio år? säger Lennart.
Fakta.Försäljning av mark som SVF äger
2024 beslutade SFV att sälja 37 av sina 2 300 fastigheter. En av dem är marken på Landsort, på ön Öja. I oktober samma år fick Nynäshamns kommun i uppdrag att ta fram en ny detaljplan för området.
SVF säljer fastigheter som staten som helhet inte behöver, och därför tillfrågas andra statliga myndigheter.
I avyttringsplanen för Landsort planeras bland annat naturvärdesinventering, kulturmiljöutredning och geotekniska analyser. Samråd ska ske under hösten 2026, granskningen våren 2027 och antagandet 2027/2028.
Källa: SVF
Läs mer:
S-förslaget: Sätt finsk trupp på Gotland
Pål Jonson: Sverige redo bidra till Natonärvaro i Arktis
