SMHI och andra väderinstitut har tillgång till detaljerade satellitbilder, sofistikerad programvara och gigantiska mängder data för att göra sina mer eller mindre precisa prognoser om hur vädret kommer att vara under de kommande dagarna.
Men även privatpersoner kan med enkla medel göra välgrundade spådomar för den närmaste tiden. Sverker Hellström, klimatolog och meteorolog på SMHI, berättar om hur molnen kan ge trovärdiga ledtrådar.
– Det finns även andra saker som talar om vädret, till exempel vindar eller hur högt fåglar flyger. Men sådan säger inget om hur det ska bli utan är en mer diagnostisk beskrivning av hur det är. Att svalor eller andra fåglar flyger högt innebär att insekter befinner sig där för att uppvindar fört dem dit, säger Sverker Hellström.
Molnen bildas när fuktig luft tvingas uppåt och avkyls. Det handlar om att se på tendenser och framför allt handlar det om att se huruvida molnen tätnar mot horisonten och närmar sig: ju tätare och mörkare molnen är, desto större är sannolikheten för nederbörd.
Men även molnens form talar om saker för oss, så låt oss ta de allra vanligaste.
Cirrus
Cirrus, eller det mer deskriptiva namnet fjädermoln, är de som ofta avtecknas som vita streck lite oregelbundet spridda över himlen. De betyder egentligen inte så mycket, såvida de de inte tätnar åt något håll.
– Då övergår det till vad vi kallar slöjmoln, cirrostratus, alltså ett mer sammanhängande molntäcke, och det kan vara framkanten på en front. Det samma gäller om de är av typen som vi kallar skidspetsmoln, uncinus. Om de tätnar ytterligare heter de altostratus, skiktmoln, och vidare till nimbostratus, regnmoln som oftast innebär nederbörd, säger Sverker Hellström.
SMHI påpekar att cirrus också kan specificeras mer detaljerat: trådig form (fibratus), täta formationer (spissatus), tornliknande (castellanus) och som kvastar eller tofsar (floccus).
Vad blir det för väder?
Molnens form kan ge ledtrådar om vad det blir för väder.
Vackert väder:
Fjädermoln, slöjmoln. Vita streck lite oregelbundet spridda över himlen.
Stackmoln, molntussar.
Risk för skurar:
Slöjmoln som bildar ett mer sammanhängande molntäcke kan vara framkanten på en front.
Stackmoln som är högre än vad det är brett.
Dimmoln, stratus. kan också ge duggregn, kornsnö eller små iskristaller.
Valkmoln ger dystert och grått väder.
Regn:
Bymoln, eller åskmoln, bildas från stackmoln som blir allt tätare och tornar upp sig över himlen. Svarar för alla riktigt våldsamma fenomenen som åska, hagel, skyfall, tromber.
Cumulus
Cumulus är de så kallade stackmolnen som väl är de allra vanligaste att se framför sig och de som barn oftast försöker gestalta i sina teckningar. I sin normalstorlek, humilis, hotar molntussarna inte med oväder, men också de kan förändras.
– Man brukar säga att om stackmolnet är högre, eller betydligt högre än vad det är brett, så är det risk för regn. Det kallas congestus och även om de i det skedet oftast inte ger några skurar är det inte så långt från att det ska bildas bymoln, alltså cumulonimbus, molnens konung, säger Sverker Hellström.
– Det är cumulonimbus som svarar för alla de här riktigt våldsamma fenomenen som åska, hagel, skyfall, tromber… nästan allt det är knutet till den här väldigt upptornade molntypen. Det som händer sedan, när det vuxit så högt, är att det bildas iskristaller i den övre delen, vilket man oftast kan se, i alla fall om man har lite vana.
Mellan humilis och congestus finns cumulus också med tillnamnet mediocris. Sönderrivna cumulus definieras som fractus och i den den internationella molnatlasen finns numera även industriskapade cumulus (homogenitus) och sådana som bildats av exempelvis skogsbränder eller vulkanutbrott (flammagenitus).
Stratus
Stratus är de låga molnformationerna som förknippas med dimma, därav det svenska namnet dimmoln, men kan också ge duggregn, kornsnö eller små iskristaller. SMHI förklarar att i vintertid kan dimmolnen, även i sin cumulusliknande form valkmoln (stratocumulus), parkera sig över himlen under långa tider vilket ger ett dystert och grått väder.
Dimmoln finns i två arter. Den ena är just dimformen (nebulosus) och den andra är varianten som liknar sönderrivna trasor och som vanligtvis snabbt ändrar form (fractus). När stratus ligger under andra molntyper kallas de pannus.
Fler sätt att tyda väder
Förändringar i lufttrycket talar om saker för oss om vädret och kan läsas av på en lufttrycksmätande barometer. Har man ingen manuell i fysisk form finns det ett varierat utbud av appar att ladda ner i telefonen.
– Man tittar på om lufttrycket faller eller om lufttrycket stiger och det spelar egentligen inte någon större roll i det här fallet vad själva lufttrycket är, utan det är själva tendensen. Elektroniska barometrar visar den, men med analoga får man själv hålla reda på det med regelbundna avläsningar, säger Sverker Hellström.
Lufttryckets standardvärde vid havsytan är cirka 1 000 hektopascal och om det faller eller stiger ungefär 2 till 3 hektopascal per timme talar det för ett inkommande låg- respektive högtryck, eller att en kall- eller varmfront är på ingång. Det brukar också innebära regn och kanske blåst eller omvänt sol och bara lättare vindar, åtminstone på sommaren.
– De här fronterna ligger i gränsområdet mellan de varma och kalla luftmassorna som vi säger, och ju kraftigare tryckfall desto mer intensivt väder kan man vänta sig. Det kan vara svårt att säga något om regnmängderna, men det är större sannolikhet för stora regnmängder om man har stora lufttrycksfall, säger Sverker Hellström.
