Bara en av tre nyutbildade lärare som arbetar i skolan säger att lärarutbildningen har gett dem en bra grund och rustat dem för jobbet, visar en rapport från Näringslivets skolforum.
Men lärares kompetens har stor betydelse om man vill komma till rätta med problemen i skolan. Det menar regeringen som på tisdagen tog emot en utredning för att se över och förbättra lärarutbildningarna.
För att höja nivån föreslår utredningen bland annat att antagningskraven ska höjas.
Till grund- och ämneslärarutbildningen ska det krävas minst betyget C i svenska, och för att komma in på förskollärarutbildningen behövs minst betyget D i svenska.
De som vill gå den kompletterande pedagogiska utbildningen, KPU, ska kunna lämplighetsprövas.
– Vi har stora avhopp från utbildningarna i dag, och det beror i huvudsak på att studenterna inte är tillräckligt förberedda på den utbildning de kommer in på, säger Lotta Edholm efter pressträffen.
Även innehållet på lärarutbildningarna ska reformeras. I undersökningen från Näringslivets skolforum svarade 40 procent att de inte blivit förberedda på jobbet att lära eleverna läsa och skriva, samtidigt som det talas om en läskris i den svenska skolan.
Nu föreslår utredningen att ämnesstudierna förstärks på flera nivåer. Bland annat att förskollärarutbildningen får ett ökat fokus på läsinlärning.
De studenter som börjar grundlärarutbildningen ska bli mer förberedda på att undervisa i svenska.
Lågstadielärarna ska få lära sig mer om grundläggande läs- och skrivinlärning, medan mellanstadielärarna, å sin sida, ska bli bättre rustade att kunna ta över stafettpinnen genom att fortsätta utveckla elevernas läs- och skrivutveckling i de kommande årskurserna 4-6.
DN har tidigare skrivit om den evidensbaserade läsinlärningsmetoden phonics som går ut på att läraren tillsammans med barnet ljudar sig igenom bokstäverna och kombinerar dem till ord.
Phonics ger bra resultat och lär elever att läsa tidigt i livet, det gäller särskilt de som har svårigheter. Men kritiker har pekat på att metoden får för lite utrymme på lärarutbildningarna.
Utredningen föreslår därför att de evidensbaserade metoderna ska få en större roll, det som kallas undervisning på kognitionsvetenskaplig grund.
– Eftersom vi har en läskris i Sverige, är det särskilt viktigt att blivande lärare har en vetenskapligt förankrad utbildning i hur man lär små barn läsa, säger Lotta Edholm.
Varför är inte utbildningarna förankrade i vetenskapliga metoder redan i dag?
– Det är svårt att veta. Men när det gäller läsinlärning har mycket varit fokuserat på att läraren själv ska hitta sina metoder. Man har bortsett från att det finns en metod, phonics, som fungerar absolut bäst.
Sveriges lärare har inte hunnit detaljstudera förslagen men är spontant positiva eftersom de ligger i linje med vad förbundet efterfrågat.
– Framför allt de höjda behörighetskraven för att komma in på utbildningarna, säger ordförande Anna Olskog.
Hon tror precis som utredningen att höjda antagningskrav ska minska avhoppen, men också höja statusen på yrket.
Förbundet är också positivt till förändringarna i utbildningsinnehållet med mer fokus på praktisk metodik och kunskaper om läs- och skrivinlärning.
– Och framför allt en tydligare nationell styrning av utbildningarna, som också föreslås, med en starkare och mer hållbar finansiering än i dag, säger Anna Olskog.
Nu ska utredningens förslag remitteras för att sedan modifieras och bli lagförslag.
Om förslagen går igenom räknar regeringen med att de första studenterna ska börja i ett reformerat system 2027 och ta examen någon gång i början av 2030-talen.
