I segertalet framhöll Donald Trump koalitionen av nya väljargrupper som säkrade hans väg tillbaka till Vita huset.
– De kom från alla håll, fackföreningar, icke-fackliga, afroamerikaner, latinamerikanska, amerikanska, asiatiska-amerikanska, arabamerikaner, muslimska amerikaner. Vi hade alla. Och det var vackert. Det var en historisk omställning, som förenade medborgare med alla bakgrunder kring en gemensam kärna av sunt förnuft, sa Trump från podiet.
Han verkar den här gången vara sanningen på spåren, av vallokalsundersökningarna att döma.
Nya väljargrupper – som latinamerikanska och afroamerikanska män, unga invånare generellt och förorternas medelklass – visar sig ha blivit avgörande stödtrupper för Donald Trump.
Bland latinamerikanska män växte andelen som röstade på Trump från 40 till 54 procent från det senaste valet, enligt NBC:s vallokalsundersökning i tio delstater. Bland latinamerikanska kvinnor är andelen oförändrad, men den tillträdande presidenten har kapat åt sig en betydande del av den grupp som för varje år växer med 1,4 miljoner väljare i USA.
Totalt står latinos för nästan 15 procent av väljarna.
Efter valet 2012, då endast 27 procent av de latinamerikanska rösterna gick till Republikanerna, ville partiet ändra sin strategi för invandring och mjuka upp reglerna. Trump gjorde tvärtom när han tog över ledningen, gick till hårt angrepp mot immigranter och lyckades trots det locka de latinamerikanska väljarna. I valet 2020 ökade andelen latinos som stödde honom.
Inför årets val har Donald Trumps taktik på nytt varit att skrämma väljare med illegala invandrare. Utan hans utökade gränskontroll, hotade han under kampanjen, kommer mexikanska våldtäktsmän att kunna ta sig över gränsen till USA.
På ett Trump-möte i valspurten kallades därtill Puerto Rico för en ”flytande ö av sopor”. Men latinamerikanska väljare tycks inte ha tagit åt sig av de rasistiska råsoparna.
Möjligen för att de i växande utsträckning är födda i USA, känner sig som amerikaner och har papper på att de är medborgare. Därmed har de också en känsla av att vara godkända av Trump, som hotat illegala invandrare med deportation.
Ekonomin är en annan orsak till att de röstat på Donald Trump. På ett nationellt plan går USA:s ekonomi bra, arbetslösheten är låg. Däremot tyder tidigare undersökningar på att gruppen latinamerikaner känner sig oroad för sin privatekonomi.
Inflationen i spåren av covidpandemin har visserligen sjunkit, men de höga matpriserna består – och det nya kostnadsläget beskrivs ha utvecklats till en daglig ängslan och irritation.
Donald Trumps retoriska och ständigt återkommande fråga under valkampanjen tycks ha träffat väljargruppen rätt i bröstet: Har ni det bättre nu än för fyra år sedan?
Det är många som inte tycker det.
Eftersom vicepresident Kamala Harris kopplas ihop med Joe Bidens regering, som styrt under dessa bekymmersamma ekonomiska tider, har Donald Trumps löften om en ljusare framtid blivit vad många hoppas på.
Det gäller för övrigt inte endast latinamerikanska män, utan även gruppen afroamerikanska män, som nu till 20 procent röstar på Trump, mot 12 procent för fyra år sedan, enligt NBC:s undersökning.
