Efter att tidigare ha avfärdat domen i fjol som politiskt motiverad väljer Marine Le Pen och hennes försvarare en annan strategi: de förnekar inte brottet men säger att partiet helt enkelt inte hade förstått EU-parlamentets regler.
– Om ett brott har begåtts – och alla verkar säga att ett brott har begåtts – så är jag beredd att lyssna på det. Men jag vill att domstolen ska veta att vi inte hade känslan av att ha begått något brott när vi 2004, 2009 och 2014 anställde våra egna assistenter och sedan delade på dessa assistenter, sade hon i appellationsdomstolen, rapporterar Le Monde.
Le Pen var högernationalistiska Nationell samlings partiledare 2011-2021 och är fortsatt frontfigur. Hon dömdes i fjol för förskingring av EU-medel, tillsammans med 24 andra partimedlemmar.
Domstolen slog fast att Nationell samling satt i system att anställa personal i EU-parlamentet som i själva verket arbetade för partiet i Frankrike, vilket inte är tillåtet. Bland de så kallade EU-assistenterna fanns såväl livvakter som partiets kanslichef med kontor i Paris.
Motsvarande 47 miljoner kronor ska på detta sätt ha slussats från Bryssel till Paris.
Marine Le Pen lägger skulden på EU-parlamentet, som enligt henne haft full insyn men inte varnat för att upplägget bröt mot reglerna.
– Vi har aldrig dolt något.
Påföljden för Le Pen blev böter och frihetsberövande i fyra år: två år med elektronisk fotboja och två år villkorligt. Än viktigare är att hon under fem år förbjuds att ställa upp i allmänna val, vilket tillintetgör hennes ambition att bli Frankrikes nästa president.
Le Pen och ett tiotal andra har överklagat domen. Den nya rättegången startade tidigare i veckan.
Om domen står sig får inte Le Pen ställa upp i presidentvalet i april 2027 – som annars skulle bli hennes fjärde försök. Då blir troligen den sittande partiledaren, 30-årige EU-parlamentarikern Jordan Bardella, partiets kandidat.
Ett år före valet visar de flesta opinionsundersökningar ett klart försprång för Le Pen och Bardella gentemot tänkbara kandidater från president Emmanuel Macrons mittenparti och från vänsterblocket.
Domstolsväsendet i Frankrike är under stark press att inte påverka valet åt något håll. Förhandlingarna kommer att avslutas den 12 februari och domen väntas till sommaren, i god tid före presidentvalskampanjen.
I dragkampen mellan juridik och politik spelar också den försämrade relationen mellan Europa och USA in.
Nyligen rapporterade den tyska dagstidningen Der Spiegel att Trump-administrationen övervägt sanktioner mot flera tyska och franska tjänstemän, däribland just domarna från Le Pens första rättegång. Uppgifterna har avfärdats av USA:s utrikesdepartement.
USA har tidigare infört inreseförbud för en före detta EU-kommissionär, fransmannen Thierry Breton.
Den franska domstolens ordförande kommenterade medieuppgifterna och sade att ett sådant amerikanskt beslut vore en ”oacceptabel inblandning” i franskt rättsväsende. Nationell samling har i sin tur kallat det uttalandet för en ”oacceptabel press på domarna”.
Läs mer:
Erik de la Reguera: Är domen mot Marine Le Pen politisk – som Trump menar?




