Under OS i Paris visade Google en reklamfilm för sin chatbot Gemini. I filmen pratade en pappa om sin dotters stora intresse för friidrott och att hon ville skriva ett brev till sin idol, löparstjärnan Sydney McLaughlin-Levrone. I stället för att själv hjälpa henne att skriva brevet bad han AI-programmet att göra det åt honom. Google tyckte uppenbarligen att det var ett bra och hjärtevärmande budskap att kabla ut till miljontals tv-tittare. Tittarna höll, föga förvånande, inte med.
Samtidigt har Google ökat sina utsläpp av klimatgaser med 48 procent sedan 2019. Sakerna hänger ihop, eftersom ökningen nästan uteslutande beror på storsatsningen på AI. För några år sedan, före AI-boomen, satte Google upp ett mål om att nå nollutsläpp till 2030. Nu tror företaget inte längre att det kommer att gå.
För bara fyra år sedan lovade Microsoft att de skulle ha negativa klimatutsläpp till 2030. Sedan dess har de ökat sina utsläpp med 30 procent.
Samma sak gäller andra it-jättar. För bara fyra år sedan lovade Microsoft att de skulle ha negativa klimatutsläpp till 2030. Sedan dess har de ökat sina utsläpp med 30 procent.
Träningsprocessen för en enda AI-modell kan kräva tusentals megawatt-timmar. Och om man jämför energiåtgången för en vanlig Google-sökning med att fråga exempelvis Chat GPT drar det senare tio gånger så mycket el. Den globala energiåtgången för AI beräknas tiodubblas bara de närmaste två åren. International energy agency har räknat på energibehoven och uppskattar att AI till dess årligen kommer att kräva ytterligare 160 terrawatt-timmar, minst. Det vill säga ungefär lika mycket som hela Sverige. Deras högsta beräkning ligger på 500 terrawatt-timmar mer än i dag. Det är lika mycket som hela Tyskland.
Användning av elektricitet är i sig inte negativt för klimatet. Tvärtom behöver vi ställa om och elektrifiera allt det som tidigare gått på fossila bränslen. It-jättarna hävdar också att de nästan uteslutande använder förnybar energi. Det har dock visat sig inte stämma. De flesta av dem nyttjar i stället certifikat för förnyelsebar energi så att el som kommer från exempelvis ett kolkraftverk kan rapporteras som om den kom från solceller.
Den globala energiåtgången för AI beräknas tiodubblas bara de närmaste två åren.
Det här certifikatsystemet var tänkt att stimulera förnyelsebar energiproduktion, men redan för mer än tio år sedan kunde man se att det inte fungerade som det var tänkt. Störst effekt verkar certifikaten ha på företags klimatrapportering, där de kan hävda sig ha minskat sina utsläpp utan att faktiskt ha gjort det.
Att de datacenter som utgör den materiella basen för AI-boomen drar enorma mängder energi är redan i dag ett problem både för gamla begränsade elnät, och för annan nödvändig elektrifiering som riskerar att konkurreras ut. AI i sig själv behöver dock inte vara ett hot mot klimatet.
Allt beror förstås på vad man använder tekniken till. Nyligen presenterade forskare en genomgång av effektiviteten i olika åtgärder som införts för att mota klimatkrisen, en analys som varit mycket svår att göra utan AI. Andra forskare använder AI för att kartlägga döende korallrev.
Det senare sker för övrigt i samarbete med Google. Man kan tycka att det är mer att skryta om än att folk med hjälp av AI kan lägga ut sitt emotionella föräldraansvar på en dator.
Läs mer:
Ledare: Låna till sänkt flygskatt – är det vad Tidöpartierna menar med att investera?
Ledare: Någon måste betala regeringens bensinnota
