Under årens lopp har Sverige steg för steg gått mot en tioårig grundskola. Först genom att införa en frivillig förskoleklass. Sedan genom att göra den obligatorisk. Och 2028 ska skolorna ta steget fullt ut, när förskoleklassen skrotas så att barnen får börja ettan när de är sex år i stället för sju.
Det senare, som inte kom som en överraskning, meddelade Tidöpartierna på tisdagens presskonferens. Tioårig grundskola drevs av allianspartierna under 2010-talet och var en punkt i januariavtalet. En utredning presenterades 2021. Och förskolepersonal har redan börjat vidareutbildas för att kunna undervisa lågstadieelever.
Förändringen låter kanske som semantik. De flesta förskoleklasser bedrivs i skolmiljö, så det spelar väl ingen roll om barngruppen kallas för förskoleklass eller årskurs ett?
Men det är faktiskt precis vad det gör. För som det står i utredningen är det stor skillnad mellan förskoleklass och grundskola. Bland annat eftersom förskoleklassen inte omfattas av några kunskapskrav eller av bestämmelser om att eleverna ska ges strukturerad undervisning, vilket bidrar till stora skillnader. Utbildningen ges heller inte i ämnen. Och rätten till extra anpassningar och särskilt stöd gäller inte riktigt på samma sätt som under grundskoleåren.
Då blir lågstadiet sammanhållet under fyra år, vilket innebär att eleverna får ytterligare ett år på sig att nöta in baskunskaperna med att läsa, skriva och räkna.
Allt det ändras när 6-åringarna tar plats i skolbänken och inte hänvisas till det som har beskrivits som ett slags ”mellanstation” mellan för- och grundskola. Då blir lågstadiet sammanhållet under fyra år, vilket innebär att eleverna får ytterligare ett år på sig att nöta in baskunskaperna med att läsa, skriva och räkna.
Det kommer framför allt att gynna barn från socioekonomiskt svaga hem och elever i behov av extra stöd, som i dag har svårare att nå målen. Tioårig grundskola är alltså en konkret satsning på tidiga insatser, som sannolikt kommer att göra att fler klarar både grundskolan och gymnasiet. Givetvis inte i år eller den här mandatperioden, och inte ens en handfull år efter att reformen har trätt i kraft. Utan runt decennieskiftet 2040.
Det är precis den sortens långsiktighet som Sverige behöver – och frågan är inte varför tioårig grundskola införs snart. Frågan är varför det inte skedde för länge sedan.
Läs också:
DN:s ledarredaktion: En budget i balans kan faktiskt vara viktigare än att barnen klarar skolan
DN:s ledarredaktion: Lärarna tvingas rusa genom sitt ämne och hoppas att eleverna får en glimt
