När du som vanlig svensk löntagare förlorar jobbet hänvisas du till a-kassan. Den ger som mest 26 400 kronor i ersättning före skatt, så om du vill tjäna mer än så bör du ganska snabbt hitta ett nytt jobb.
När en landshövding, låt säga Anna Kinberg Batra, blir av med jobbet ser det annorlunda ut. Batra flyttas till den så kallade elefantkyrkogården på regeringskansliet. Där får hon behålla sin lön, 122 400 kronor i månaden, under hela den tid som hennes förordnade som landshövding gäller, alltså till och med februari 2029.
Givetvis göder detta politikerföraktet.
Ändå finns argument för rådande ordning. En myndighetschef är en tjänsteman som i viss mån måste skyddas från politiskt godtycke, hen måste våga fatta tuffa beslut för verksamhetens bästa, beslut som ibland kanske går stick i stäv med regeringens åsikt.
När en landshövding, låt säga Anna Kinberg Batra, blir av med jobbet ser det annorlunda ut.
Det händer att myndighetschefer sparkas på lösa grunder. Ett starkt exempel på hur det inte får gå till är när Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler år 2018 fick foten av S-regeringen och dåvarande socialminister Annika Strandhäll.
Begler hade gjort sitt jobb och minskat sjuktalen. Problemet var att ett val var på väg. Regeringen fick kritik för ett hårdare klimat för svaga och sjuka. En syndabock behövdes, Begler fick gå. En sådan tjänsteman förtjänar att skyddas av lagen.
Anna Kinberg Batra fick lämna jobbet som Stockholms landshövding på helt andra premisser. Den kritik som JO nyligen riktade mot henne är närmast unik i sin skärpa. Batras handlande ”vittnar om nonchalans och bristande respekt för grundläggande bestämmelser som syftar till att bevara allmänhetens förtroende för offentlig verksamhet”, skriver JO i sitt yttrande. Hon ”förtjänar sammantaget allvarlig kritik”.
Det finns fler exempel, MSB:s förra generaldirektör Dan Eliasson är ett av de tydligaste. Under brinnande pandemi och hårda restriktioner gjorde han glad i hågen flera turistresor till Spanien, fick lämna sin post och hamnade på elefantkyrkogården med bibehållen lön på 162 500 kronor.
Höga chefer anställer bekanta och struntar i covidregler som kraftigt begränsar andra människors liv. Det är klart att det är extremt stötande. Dagens system borde ses över i grunden.
Nu öppnar också statsministern för en sådan översyn. ”Det vore bra om man diskuterade (reglerna) och jag skulle välkomna en sådan diskussion”, säger Ulf Kristersson till Sveriges Radio. Låt det inte stanna vid ord.
Den kritik som JO nyligen riktade mot henne är närmast unik i sin skärpa. Batras handlande ”vittnar om nonchalans och bristande respekt”.
Det har ofta argumenterats för att det skulle vara omöjligt att hitta kompetenta sökande till höga poster om man kan få sparken från en dag till en annan. Men har detta påstående undersökts? Hur ser erfarenheter och forskning ut? Måste avskedade chefer få full lön under hela sitt förordnade?
Samma villkor, att man ibland riskerar att tvingas lämna jobbet på kort varsel, gäller för övrigt hela arbetsmarknaden. Om man, som Anna Kinberg Batra, tjänat 122 000 kronor i månaden och bott på barockpalatset Tessinska vid Slottet kanske man till och med hunnit lägga undan en liten buffert även om man haft bråttom att straffa ut sig?
Det finns ytterligare en väg. Göran Sundström, professor i statsvetenskap, säger till DN att Kinberg Batra borde prövas av Statens ansvarsnämnd. Nämnden avgör frågor om bland annat disciplinansvar, avstängning och avskedande för statligt anställda i högre befattningar.
Ett fällande där borde vara tillräcklig grund för att en avskedad tjänsteman skulle bli av med sin lön. Det skulle både minska politikerföraktet och vara till glädje för statskassan.
Läs också:
Amanda Sokolnicki: Kajsa Ekis Ekman tror att hon är modig som sörjer döda terrorister
Lisa Magnusson: Varför behandlas Jimmie Åkessons bröllop som en kunglig tillställning?