Förra årets hetaste skoldebatt handlade om att svenska studenter läser för dåligt. Inte ens ungdomar med toppbetyg orkar längre ta sig igenom stora mängder text.
Men problemet börjar givetvis inte på universitetet. Boven i dramat kan spåras tillbaka till grundskolan, där allt mindre fokus ligger på att lära ut baskunskaper.
Som framgår i DN:s reportage ägnar eleverna lektionstid åt att analysera i stället för att traggla och repetera. Det leder till att cirka 20 procent av alla 10-åringar inte är funktionellt läskunniga när de börjar fyran, trots att 95 procent borde kunna vara det med rätt insatser, enligt Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap (Vi lärare 27/9 -24).
Det handlar dels om att använda sig av phonics – alltså den ljudningsmetod som enligt vetenskapen fungerar för att få de allra flesta barn att knäcka läskoden. Dels om att se över kursplanerna så att lågstadiet renodlas och helt och fullt kan ägnas åt att lära eleverna de grundläggande färdigheterna: läsa, skriva och räkna.
Så är det inte i dag. Tvärtom menar många lärare att alltför mycket ska hinnas med redan när barnen är sju till tio år.
De som drabbas värst är de elever som behöver extra tid och stöd.
Därför har skolan inte tid att stanna upp för att låta de yngsta eleverna repetera och lästräna ordentligt, vilket krävs för att få till ett läsflyt. I stället måste lärarna ständigt hasta vidare till nästa moment, varpå den nödvändiga mängdträningen uteblir. Och de som drabbas värst är de elever som behöver extra tid och stöd (Ämnesläraren 11/9 -24).
Mot den bakgrunden är det inte konstigt att allmänheten i fjol fick lära sig ett nytt ord: lyssneläsa. Alltså att elever i de högre årskurserna lyssnar på texter i stället för att läsa själva, vilket blivit vanligt även för unga utan dokumenterade läs- och skrivsvårigheter.
Det beror bland annat på att alltmer ska läras ut i varje ämne i mellan- och högstadiet – och att låta lässvaga elever lyssna på innehållet sparar tid och resurser där och då. Däremot gör skolor som agerar på det sättet eleverna en björntjänst på sikt, eftersom läsinlärning är ett av grundskolans absolut viktigaste uppdrag, som måste sluta ”effektiviseras” bort.
Annars kommer den genomsnittliga eleven även i framtiden att läsa sämre än förr när de kommer till gymnasiet. Är det någon som är förvånad över att det sedan märks på universiteten?
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Tänk tanken att vi står på randen till en ny global ekonomisk kris
Isobel Hadley-Kamptz: Vi kan möta det ryska hybridkriget med det Sverige gör bäst – kompetent byråkrati
