Strax före jul dömdes flera personer för omfattande fusk med assistansersättningen. Under fyra års tid hade de kommit över sex miljoner kronor, genom att uppge att de jobbade som assistenter åt sin pappa respektive svärfar, som Försäkringskassan beviljat assistans dygnet runt.
I själva verket var det dock en annan familjemedlem – deras sjukpensionerade mamma – som utfört merparten av insatserna. Övriga hade inte varit på plats i närheten av den omfattning som de yrkat pengar för. I stället ägnade de sig åt sina ordinarie jobb eller var bortresta på semester.
Den här sortens bedrägerier har minst två offer. Dels personen med en betydande funktionsnedsättning, som nekas den hjälp som hen enligt lag har rätt till och ibland utsätts för vanvård. Dels skattebetalarna, som inte får den välfärd som de betalar för.
Om händelsen hade varit ett enstaka olycksfall i arbetet hade det möjligtvis varit en sak. Men brottsvinsterna av assistansbedrägerier uppgår till minst 300 miljoner kronor per år, enligt en studie från 2023. En färsk myndighetsrapport visar också att samtliga av de största assistansbolagen har anställda med kopplingar till organiserad brottslighet som med Försäkringskassans uttryck ”plundrar assistansersättningen” – exempelvis genom att överdriva brukarens vårdbehov eller att just ta betalt för assistans som inte utförs.
Välfärdsplundringen stannar dock inte vid assistansen. Numera är den största inkomstkällan för gängen inte knark, utan ekonomisk brottslighet.
Som ett led i det nästlar de sig in i välfärden, där de förutom assistansbolag bland annat ger sig på vårdcentraler, vaccinationsmottagningar, tandläkarkliniker och HVB-hem. Nyligen rapporterade Ekot att flera av företagen som Kriminalvården anlitar för att hjälpa till med utslussning av intagna har anställda eller ägare som kan knytas till organiserad brottslighet. Och de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen uppgår till över 14 miljarder kronor, varav hälften tros vara brottsrelaterade (2021).
När skattemedel går rakt ner i fickorna på gängmedlemmar är det samhällets svagaste som löper störst risk att fara illa.
För att komma åt avarterna efterfrågar Kriminalvården tydligare reglering, stärkt tillsyn och förbättrad samverkan. Och åtminstone det sista är på väg. I slutet av året planeras en lagändring, som innebär att huvudregeln blir att myndigheter får dela information, vilket länge har efterfrågats, exempelvis av Utbetalningsmyndigheten.
Men mer samarbeten är dock inte tillräckligt för att stoppa allt. Exempelvis saknas möjlighet för Försäkringskassan att kontrollera assistansen ordentligt. Därför önskar sig myndigheten ytterligare verktyg och befogenheter för att följa pengarna, så att det kan säkerställas att de betalas ut till rätt aktör.
Johan Olsson, chef för nationella operativa avdelningen på Polisen, menar å sin sida att samhället inte enbart kommer kunna kontrollera eller utreda bort problemet. Man måste även jobba förebyggande, så att det blir svårare att lura till sig en felaktig utbetalning från första början.
Inget av detta kan klassas som kontroversiellt. Där pengarna finns – där finns även de kriminella. Och när skattemedel går rakt ner i fickorna på gängmedlemmar är det samhällets svagaste som löper störst risk att fara illa.
Läs mer:
Ledare: Så river du enkelt en demokrati på 100 dagar
Ledare: Vi bäddar för en Donald Trump också i Sverige