Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
I juni 1999 tog en låt om ”moralen i den svenska jämmerdalen” Björn Afzelius till en förstaplats på svensktoppen, en Piggelin kostade 6 kronor och USA förde ett handelskrig mot Europeiska unionen med grunden i en fruktfejd. ”Det handlar om regler, inte bananer”, ska den dåvarande amerikanska presidenten Bill Clinton ha sammanfattat bråket. Samtidigt började EU föra samtal om ett frihandelsavtal med Mercosur-länderna Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay.
Sedan dess har mycket hänt. Vi löste till exempel det där med bananerna hyfsat snabbt. Under det senaste året har vi dock fått en långt mer prekär relation till USA gällande säkerhet och ekonomi. Och det är först nu, mer än en kvarts sekel senare, som förhandlingarna med Mercosur verkar gå i hamn. Under lördagen planerar EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, att skriva under avtalet i Paraguay. Sedan återstår för EU-parlamentet att göra klubba det.
Franska bönder har under veckan ockuperat Paris gator i protest mot import av billigare nötkött, socker och kyckling. Men invånarna i EU borde fira. Går allt i lås innebär det ett avtal för över 700 miljoner konsumenter. Det kommer att stärka EU:s tillgång till viktiga mineraler, och vår export av exempelvis bilar och läkemedel.
EU-Mercosur-avtalet skapar världens största frihandelsområde. Men det måste ändå bara vara början.
För mer handel stärker oss inte bara ekonomiskt, utan fungerar som en försäkring. Det är inte genom att skydda vår egen produktion, utan att sprida ut riskerna, som vi klarar av kriser. Covidpandemin hanterade vi så pass bra just tack vare globala handelskedjor – inte trots dem. Framtida existentiella hot – klimatet, pandemier, terrornätverk, krig – kräver internationellt samarbete. Att riva av handelshinder är inte allt, men en viktig pusselbit. Särskilt viktigt är det att hitta nya vänner nu när vår gamla allierade USA inspireras av igelkottens taktik.
Det finns också mycket att vinna på att förbättra den europeiska hemmamarknaden.
De förhandlingar som är igång, som med Indien, Stillahavsländerna och Storbritannien, måste komma i mål. Men det finns också mycket att vinna på att förbättra den europeiska hemmamarknaden.
Handelshinder mellan EU-länderna uppgår till nivåer som motsvarar tullar på 44 procent på varor, för tjänster hela 110 procent, enligt beräkningar från Internationella valutafonden (IMF).
De senaste åren har tärt på våra internationella relationer. I det här läget är det viktigt att EU och Sverige inte nöjer sig med att vara en passiv åskådare. Vi måste också praktisera vad vi förespråkar. Mercosuravtalet är en bra början, men det handlar inte om billigt nötkött – utan en världsordning.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Räkna bort USA så länge Trump hotar sina allierade
Susanne Nyström: Det krävdes hot från Vita huset för att få tillbaka framtidstron i svensk politik
