Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Sedan i söndags morse är det svenska försvaret för första gången någonsin verksamt i rymden. Då skickade Försvarsmakten nämligen upp en svensk spaningssatellit, som nu ligger i omloppsbana.
Det här kanske inte verkar så stort. Militära satelliter har trots allt funnits sedan 1950-talet och det finns redan omkring 600 stycken som cirklar runt jorden och bidrar med allt från spaning och varningssystem för interkontinentala missiler till det gps-system som vi alla numera använder dagligen.
Men av de 600 är det bara 51 som ägs och kontrolleras av länder i Europa. Den svenska satsningen – de närmaste åren planerar försvaret att skicka upp ytterligare ett tiotal satelliter – ökar alltså dramatiskt den europeiska förmågan.
Den amerikanske presidentens öppna förakt för de europeiska demokratierna motsvaras i styrka enbart av hans devota vänskap med vårt främsta hot Vladimir Putin
Och det är inte en dag för tidigt. Donald Trump må inte formellt ha fört USA ut ur Nato (ännu), men han visar gång på gång att det samarbete som sedan 1949 utgjort ryggraden i den fria världen säkerhet inte längre finns.
Tydligast blev det i vintras när han på allvar tycktes överväga att annektera Grönland och därmed gå i krig med det allierade Danmark. Den amerikanske presidentens öppna förakt för de europeiska demokratierna motsvaras i styrka enbart av hans devota vänskap med vårt främsta hot Vladimir Putin.
Att USA nu beslutat att dra tillbaka 5 000 soldater från Tyskland och riva upp beslutet att placera långräckviddigt artilleri i landet är därför bara logiskt. Europa måste kunna försvara sig självt. Och en av de kapaciteter där vi tyngst förlitat oss på amerikansk hjälp är just informationsinhämtning via satellit.
Efter det ökända mötet i Vita huset förra året, när Volodymyr Zelenskyj skälldes ut inför världens tv-kameror, beordrade Trump Pentagon att kapa Ukrainas tillgång till de amerikanska satelliterna. De underrättelserna var bokstavligen livsviktiga för den ukrainska militären, för att bland annat kunna följa ryska trupprörelser. Så USA må ha fem gånger fler satelliter än hela det fria Europa tillsammans, men Trump har redan visat att det inte går att lita på dem.
Det är därför det svenska militära rymdprogrammet är så viktigt. Den här första satelliten sändes upp från USA, men det kan på sikt göras från rymdbasen i Kiruna. Processen har dessutom gått fantastiskt snabbt, på bara ett par år har vi gått från nära noll till reell operativ rymdnärvaro, flera år före det uppsatta tidsmålet. Om det kan sätta standard ser det ljusare ut för Europeisk försvarsförmåga än på mycket länge.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: SD-kuppen avslöjar att något stort har skett i svensk politik
DN:s ledarredaktion: Jorden vi ärvde och skogen den gröna – snart finns den inte mer
