När Donald Trump tog ett steg in i politiken, runt 2015, påstod han att alla politiker kan köpas av företag och Wall Street, lobbyister och branschorganisationer. Alla – utom han själv, alltså.
Han var ju redan rik.
Sedan han blev politiker har det visat sig hur fel han hade: De allra rikaste kastar pengar över honom.
Rekordstora summor insamlades till Trumps presidentinstallation i januari. När ceremonin väl gick av stapeln stod ledarna för de största tech-bolagen uppradade.
Elon Musk var så såld på konceptet att det slutade med att han heilade.
Det var som att Trump statuerade ett exempel: Kolla hur världens rikaste män bugar inför mig nu.
Tänk på Metas grundare Mark Zuckerberg. Han som satt långt högre mål om mångfald i sina företag än andra tech-killar och infört faktakontroller för att kväsa desinformation. I höstas flög han till Trumps Mar-a-Lago för en tête-à-tête. Därefter togs Facebooks faktagranskning bort. Mångfaldsmålen slopades. Kampsportschefen och Trumpsupportern Dana White tillsattes i företagsstyrelsen. Zuckerberg förlikade en tvist med Trump – och betalade miljoner.
Och för bara ett par år sedan bråkade Trump och Elon Musk offentligt. Men nu springer Teslagrundaren ideligen runt med MAGA-keps. Musk hällde in åtminstone en kvarts miljard dollar i Trumpkampanjen. När Trump-tullarna infördes minskade Musks tillgångar i värde med 30 miljarder dollar. Men inte ens då vågade han kritisera presidenten, utan riktade frustationen mot andra i administrationen.
När en restaurangägare betalar pengar till maffian köper den inte makt – den ber om att inte skadas.
Just Musk verkar – förutom när hans egen förmögenhet påverkas – övertygad om att presidentens politik behövs. Men han hade nog böjt sig för Trump alldeles oavsett. Det gör nästan alla nu.
För Trump liknar mer en maffiaboss än en korrupt politiker. När en restaurangägare betalar pengar till maffian köper den inte makt – den ber om att inte skadas.
Tech-företag, juristbyråer, universitet, nyhetsmedier – fria institutioner som inte lyder straffas. De får, så att säga, ”an offer they can’t refuse”.
Och precis som Don Vito Corleone i ”Gudfadern” kan Trump sitta och ta emot besökare som lovordar honom, erbjuder gåvor och ber om stöd. Det spelar mindre roll om personen – likt vicepresident JD Vance, Elon Musk eller Mark Zuckerberg – har bråkat med presidenten tidigare. Den som visar lojalitet nu kan förvänta sig fördelaktiga utfall, eller åtminstone slippa få den politiska versionen av ett hästhuvud i sängen.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Amerikanska medier tystar sig själva i rädsla för Trumps reprimander
Susanne Nyström: I Donald Trumps skugga syns Jimmie Åkessons rätta ansikte
