I veckan kallade regeringen till krismöte. Orsaken är platsbrist på landets Sis-hem, som gör att många våldsbenägna ungdomar får vänta på att bli inlåsta (TT 4/7).
Den farliga situationen skapade med all rätt rubriker. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) förklarade omedelbart att regeringen tillsätter en överdirektör på Sis, vid sidan av generaldirektören. Och på mötet har man även bland annat diskuterat dubbelbeläggningar för att beta av kön.
Det råder alltså ingen tvekan om att läget är akut och måste lösas omedelbart.
Men trots det var det inte beskedet om Sis-hemmen som var veckans viktigaste socialpolitiska nyhet. Behovet av fler ungdomsplatser är snarare ett tecken på att samhället under lång tid har jobbat för lite förebyggande och ofta griper in för sent. Det vill säga precis det som förslaget till ny socialtjänstlag, som presenterades i tisdags, är tänkt att åtgärda (Aftonbladet 2/7).
Det innebär förhoppningsvis att kortsiktiga projekt och partipolitiska oneliners ersätts med långsiktigt strategiskt arbete, vilket länge har efterfrågats av professionen.
Från och med nästa sommar är planen att det förebyggande arbetet ska vara en del av kärnverksamheten för landets kommuner, med målet att problemen ska kvävas i sin linda. Det handlar om att sänka trösklarna till socialkontoren och bygga tillit, så att fler föräldrar vågar tacka ja till stöd. Men också om att det ska bli lättare att snabbt få hjälp genom att fler insatser än i dag ska kunna göras utan behovsprövning.
Dessutom införs ett krav på att verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det innebär förhoppningsvis att kortsiktiga projekt och partipolitiska oneliners ersätts med långsiktigt strategiskt arbete, vilket länge har efterfrågats av professionen.
Sammantaget är förslagen flera steg i rätt riktning, där sociala insatser går från att vara reaktiva till proaktiva. Utmaningen blir att implementera det nya arbetssättet i Sveriges 290 kommuner och ännu fler socialkontor. Inte för att socialsekreterare inte vill jobba förebyggande, utan för att det råder brist på resurser och personal och det alltid kommer att finnas akuta saker att hantera parallellt.
Det sista är veckans krismöte om Sis-hemmen en tydlig påminnelse om.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Glesbygden behöver pengar – och Stockholm ska betala
DN:s ledarredaktion: Det är inte rocket science, Ulf Kristersson – låt företagen göra Sverige rikare
