Är Ryssland ansvarigt för kabelbrotten i Östersjön? Använder landet sin skuggflotta inte bara för att kringgå sanktioner och frakta olja jorden runt, utan också för att bedriva sitt hybridkrig mot väst?
Frågor finska utredare förhoppningsvis kan ge säkra svar på den närmaste tiden.
På juldagen skadades elkabeln Estlink 2 mellan Finland och Estland. I närheten fanns skeppet Eagle 2, som pekats ut som del av den ryska skuggflottan.
Fartyget tvingades av den finländska kustbevakningen in till en plats nära Porkkala, sydväst om Helsingfors, och bordades natten mot annandagen av militär och polis. Nu ska det inspekteras, besättningen frågas ut.
Den här typen av undersökning förnekades svenska myndigheter efter att två kommunikationskablar – mellan Sverige och Litauen samt Tyskland och Finland – revs upp i november.
Då höll sig det kinesiska fartyget Yi Peng 3 – också misstänkt för att vara del av den ryska skuggflottan – på internationellt vatten. Svenska observatörer tilläts komma ombord i samband med att representanter för kinesiska myndigheter gjorde det. Men inte den svenska åklagaren som utreder kabelbrotten, någon undersökning att tala om tilläts inte.
Estland, Lettland och Litauen är Natos mest utsatta medlemmar. Deras geografiska placering skapar en särskild sårbarhet.
För bara ett år sedan rev det kinesiska fartyget Newnew Polar Bear sönder flera kablar. Den gången erkände kineserna, men hävdade att allt var ett misstag.
Det är ingen vågad gissning att Eagle 2 och Yi Ping 3 är ansvariga för julens respektive novembers förstörda kablar. Eller att det inte handlar om misstag – och att Moskva finns med någonstans i bakgrunden.
Det ryska hybridkriget mot väst är väl belagt. Det handlar om att sprida desinformation, men också om fysisk skadegörelse. Inte minst i form av attacker mot kritisk infrastruktur.
Finlands resoluta ingripande kan förhoppningsvis ge klarhet kring vad som sker på Östersjöns botten. Det är också en tydlig signal till Moskva om att landets beredskap är god.
Sedan förra året har Nato höjt sin närvaro på Östersjön. Den ska nu skruvas upp ytterligare. Det är alltid viktigt att skydda infrastruktur, men särskilt viktigt när det handlar om kablar till de baltiska staterna.
Estland, Lettland och Litauen är Natos mest utsatta medlemmar. Deras geografiska placering skapar en särskild sårbarhet. Östersjön är en omistlig förbindelse till resten av alliansen. Det är delvis därför vårt och Finlands inträde var så viktigt. Moskva får aldrig ges intrycket att de baltiska staterna kan isoleras.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Moderaterna lärde sig helt fel saker av decemberöverenskommelsen
DN:s ledaredaktion: Ukraina lider – men firar ännu en jul i frihet
