Under sommaren har dokumentärserien ”Den svarta svanen” visats på SVT. I programmen, som utspelar sig i Danmark, avslöjas hur den kriminella undre världen och den finare övre världen arbetar i symbios.

Det handlar om att exempelvis advokater, konkursförvaltare och miljöinspektörer möjliggör för yrkeskriminella att begå brott, tvätta pengar och länsa statskassan, bland annat genom bluffakturor och falska intyg. Mot ersättning hjälper de mc- och gatugäng att runda lagar och sopa igen spår.

Möjliggörarna, som de kallas, är helt enkelt den samordnande länken mellan kriminella och det etablerade samhället. Utan dem skulle gängen vara fattigare, färre och mindre inflytelserika. Och med tanke på hur stora summor som är i omlopp är det inte konstigt att serien har skickat chockvågor över grannlandet – men den borde ge minst lika stora skalv här.

Enligt den danska kriminologen David Sausdal, verksam vid Lunds universitet, är den svarta svanen nämligen mycket större i Sverige än i Danmark (DN 13/6). Och under ett seminarium, som arrangerades av Arbetsgivarverket tidigare i somras, bekräftade flera myndighetschefer att möjliggörare är en utbredd företeelse och ett betydande problem.


Läkemedelsverkets generaldirektör, Björn Eriksson, förklarade att man som myndighetschef måste vara lagom paranoid.

Maria Hemström Hemmingsson, generaldirektör för Arbetsförmedlingen, erkände utan omsvep att många av de utbetalande myndigheterna möjliggör organiserad brottslighet – vilket förhoppningsvis den nya Utbetalningsmyndigheten kan förhindra.

Rikspolischef Petra Lundh underströk att man har att göra med en oerhört kompetent motståndare, som finns överallt i såväl myndigheter som kommuner och regioner.

Mattias Larsson, generaldirektör för Brottsförebyggande rådet, exemplifierade med att möjliggörarna kan vara brottslingens familjemedlemmar eller personer som har uppvaktats av kriminella, som för vidare sekretessbelagd information och beviljar utbetalningar.

Och Läkemedelsverkets generaldirektör, Björn Eriksson, förklarade att man som myndighetschef måste vara lagom paranoid.

Lösningar som presenterades var bland annat att vara noga med att ta många referenser i rekryteringsprocesser, informera anställda om företeelsen och tillåta mer informationsutbyte mellan myndigheter. De två första behöver Myndighetssverige ta till sig. Den senare är det upp till regeringen att åtgärda omedelbart.

Gängen kommer inte att knäckas förrän den svarta svanen är nackad.

Läs också:

Lilian Sjölund: Gunnar Strömmers sävliga lugn är ibland irriterande – nu precis vad som behövs

DN:s ledarredaktion: Förslaget om 35-timmarsvecka är dåligt för Sverige – och för Socialdemokraterna

DN:s ledarredaktion: Rädda surströmmingen, KD – den är en svensk tradition

Share.
Exit mobile version